Det nya läkarprogrammet tar sex år att läsa och en av de mest eftertraktade utbildningarna i Sverige. Kanske går du på gymnasiet och försöker lista ut om läkaryrket är rätt för dig, eller så har drömmen växt fram senare i livet och du vill få en tydligare bild av hur terminerna är uppbyggda.
Det är naturligt att känna både nyfikenhet och osäkerhet inför ett så stort beslut och nytt kapitel i livet. Här går vi igenom hur läkarprogrammet fungerar, hur många år det tar att bli läkare, vilka universitet som erbjuder utbildningen och vad som väntar under terminerna. Läs guiden för att få lättare att avgöra om medicinska studier är rätt för dig.
Hur lång tid tar det att plugga till läkare?
Det nya läkarprogrammet som introducerades 2021 är 12 terminer, vilket motsvarar sex år. Det är heltidsstudier på 360 högskolepoäng (HP). Utbildningen är planerad så att du – steg för steg – går från teoretisk förståelse till praktiska färdigheter och kliniskt arbete. Tempot är relativt högt, men samtidigt beskriver många studietiden som otroligt utvecklande.
Läkarexamen och legitimation
Efter avklarade studier får du läkarexamen och kan direkt ansöka om lärarlegitimation. Det innebär att du kan börja jobba som legitimerad läkare direkt efter att du har klarat studierna. Nästa steg för att bli specialist är bastjänstgöring (BT) under ett år innan man genomför specialiseringstjänstgöring (ST) under minst fem år.
Var kan man läsa läkarprogrammet?
I Sverige kan du läsa läkarprogrammet på sju universitet:
- Göteborgs universitet
- Karolinska Institutet
- Linköpings universitet
- Lunds universitet
- Umeå universitet
- Uppsala universitet
- Örebro universitet
Alla universitet följer samma nationella lärandemål, vilket betyder att du får samma kärnkompetenser oavsett var du väljer att studera. Däremot kan det variera hur mycket tid som läggs på olika delar, pedagogik, om flytt krävs vid kliniska placeringar och studiemiljön. Nedan är några exempel.
Göteborgs universitet: Patientkontakt från första terminen, klinisk färdighetsträning och forskargrupper. Inledande placeringar på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, därefter även sjukhus inom hela Västra Götalandsregionen och Region Halland. Hypocampus hemstad!
Karolinska Institutet: Teambaserat lärande (TBL), där samarbete, kommunikation och ledarskap övas parallellt med teoretiskt innehåll. Kliniska placeringar på stora sjukhus i Stockholm. Delar årligen ut Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Lunds universitet: Problembaserat lärande (PBL), med arbete i grupp och utgångspunkt i olika fall. Kliniska placeringar i Lund, Helsingborg och Malmö samt vid andra sjukhus i södra Sverige. Klassisk universitetsstad med traditioner som Lundakarnevalen
Linköpings universitet: Först i Sverige med problembaserat lärande (PBL). Mycket grupparbete, självständigt kunskapssökande och realistiska patientfall. Inledande terminer i Linköping och senare placeringar i Jönköping, Kalmar, Linköping eller Norrköping.
Umeå universitet: Case-baserad metodik lägger grunden. Första terminerna i Umeå och kliniska kurser i Sunderbyn i Luleå, Sundsvall, Umeå eller Östersund. Det enda universitetet med glesbygdsmedicin.
Uppsala universitet: Studentdriven pedagogik, såsom problem-, fall- och teambaserat arbete. Kliniska placeringar på Akademiska sjukhuset och i primärvården i Uppsala. Längre placeringar sker i huvudsak inom sjukvårdsregion Mellansverige. Sveriges äldsta medicinska fakultet och välbesökt Valborgsfirande.
Örebro universitet: Problembaserat lärande (PBL) och fokus på praktiska färdigheter. Undervisningen är förlagd vid sjukhus och vårdcentraler inom Region Örebro län, Region Värmland och Region Dalarna. Sveriges yngsta läkarutbildning.
Tips: Du hittar mer information på universitetens webbplatser.
Kommer du in?
Eftersom läkarprogrammet är en av Sveriges mest sökta utbildningar vill många veta vad som krävs för att bli antagen. Kanske undrar du också hur du kan förbättra dina chanser?
Lästips: Antagningspoäng och tips för att komma in på läkarprogrammet
Så är utbildningen upplagd – från T1 till examen
Läkarprogrammet kombinerar teori, praktiska moment och placeringar på klinik på ett sätt som gör att du gradvis bygger upp både medicinsk kunskap och professionella färdigheter. Få koll på de tre huvudperioderna.
Prekliniska terminer – grunden i medicin (cirka två år)
Under de första terminerna fokuserar du på kroppens uppbyggnad och funktioner. Det är nu du lägger den naturvetenskapliga bas som all medicin vilar på. Du pluggar bland annat:
- anatomi
- fysiologi
- biokemi
- histologi
- cellbiologi.
Kliniska terminer – ut på praktik (cirka 3–5 år)
När den kliniska perioden börjar förändras studierna märkbart. Du får tillbringa allt mer tid ute i verkligheten på kliniker så som:
- vårdcentral
- sjukhusavdelning
- operation
- barnklinik
- psykiatri.
Här möter du riktiga patienter under handledning och får successivt ta mer ansvar.
Du övar också på att samarbeta i team med fysioterapeuter, dietister, psykologer och andra professioner.
Examensarbete och fördjupning
Nu närmar vi oss målet. En period ägnar du åt ett självständigt examensarbete som kan handla om:
- medicinsk forskning
- klinisk förbättring
- utbildningsutveckling
- folkhälsoprojekt.
Examensarbetet är en chans att fördjupa sig i ett område du brinner för, och kanske det första steget mot en framtida specialisering eller forskningskarriär?
Nyfiken på utbytesstudier under läkarprogrammet?
Flera universitet erbjuder utbytesmöjligheter, ofta under de kliniska terminerna och att exempelvis göra sitt examensarbete utomlands. Det kan handla om placeringar i nästan hela världen. Att uppleva sjukvårdssystem i andra delar av världen ger minnen för livet och perspektiv på den svenska sjukvården.
Krävande men stimulerande studietid
Läkarprogrammet har ett rykte om att vara tufft, stämmer det? Tillsammans med en läkarstudent målar vi upp en bredare bild över vad som är svårast och vad som gör det värt allt plugg!
Nya vs gamla läkarprogrammet
För alla som börjat läsa efter 2021 gäller det nya programmet, men om du pratar med äldre studenter, läkare eller släktingar som gått det gamla programmet, är det lätt att bli förvirrad. Här är de största skillnaderna.
Gamla läkarprogrammet (före 2021)
- 5,5 år
- Efter examen: AT (18–21 månader)
- Legitimation först efter godkänd AT
Nya läkarprogrammet (efter 2021)
- 6 år
- Legitimation direkt vid examen
- AT ersatt av BT som del av specialiseringstjänstgöringen
Ett verktyg som hjälper över 130 000 läkarstudenter
Läkarprogrammet är långt och för att fixa tentorna behöver du såklart läsa mycket – men framför allt behöver du repetera smart. Ett tips är att börja använda ett bra studieverktyg redan under första terminen. Bland läkarstudenter har Hypocampus blivit ett av de mest omtyckta verktygen för att få struktur på studierna. På vår studieplattform hittar du fler än 20 000 instuderingsfrågor och quiz efter varje avsnitt. På så sätt slipper du skapa egna flashcards eller tveka om du repeterar rätt fakta – du följer bara flödet!
På Hypocampus finns också:
- studieplaner som matchar det svenska läkarprogrammet
- ett medicinskt bibliotek med över 3 000 kapitel
- sammanfattningar av det viktigaste inför tentor
- metoder som enligt forskning får teorin att fastna
- smarta funktioner och AI som effektiviserar plugget.
Kika in i framtiden som läkare
Förhoppningsvis har den här guiden gjort det lättare att avgöra om läkarprogrammet är rätt väg för dig. Nästa steg kan vara att förstå hur vardagen som läkare faktiskt ut. Vill du kika in i framtiden?
