Att bli läkare är en av de mest eftertraktade karriärerna, vilket speglas i statistiken. Många undrar samma sak: Vad behövs för att komma in på läkarlinjen? Hur höga är antagningspoängen och kan man verkligen bli läkare utan toppbetyg?
Här får du en tydlig överblick över antagningen, behörighetskrav, senaste årets antagningspoäng på de olika universiteten och urvalsgrupper. Vi tittar också på alternativa vägar och hur du kan bli en starkare konkurrent om platserna.
Behörighet – detta måste du ha för att söka
För att kunna söka läkarprogrammet behöver du ha grundläggande behörighet och följande särskilda kurser:
- Biologi 2
- Kemi 2
- Fysik 2
- Matematik 4.
Saknar du någon av kurserna? Då kan du antingen komplettera dem på komvux eller gå ett naturvetenskapligt basår på en folkhögskola, ett universitet eller komvux. Detta är vanliga sätt att skaffa rätt behörighet för att sedan kunna söka till läkarprogrammet.
Kan man bli läkare utan toppbetyg från gymnasiet?
Ja, och fler än du tror har lyckats! Även om den rakaste vägen till läkarprogrammet är höga gymnasiebetyg, finns det fler sätt att stärka din ansökan och utmana om platserna. Många som blir legitimerade läkare har inte A i alla ämnen på gymnasiet. Sanningen är att en stor del av dem som antas har kämpat för att nå dit. Kanske har de skrivit högskoleprovet upprepade gånger, läst upp betyg, sökt flera terminer eller testat alternativa urval.
Antagningsstatistik läkarprogrammet
Samtliga universitets läkarlinjer ligger på Universitets- och högskolerådets (UHR) topplista med de 20 mest sökta programmen. I tabellen visas antagningspoäng vid urval 2 hos de universitet där du kan utbilda dig till läkare. Poängen du ser är den lägsta som en antagen person hade i respektive urvalsgrupp.
Antagningspoäng VT 2026 läkarprogrammet
Universitet |
BI |
BII |
HP |
|
Karolinska institutet |
21.90 |
22.30 |
1.70 |
|
Lunds universitet |
21.88 |
22.08 |
1.75 |
|
Uppsala universitet |
21.72 |
22.05 |
1.75 |
|
Göteborgs universitet |
21.25 |
21.77 |
1.65 |
|
Linköpings universitet |
21.10 |
21.51 |
1.60 |
|
Örebro universitet |
21.06 |
21.55 |
1.60 |
|
Umeå universitet |
20.99 |
21.46 |
1.55 |
Antagningspoäng HT 2025 läkarprogrammet
Universitet | BI | BII | HP |
Karolinska institutet | 22.19 | 22.40 | 1.70 |
Lunds universitet | 22.29 | 22.29 | 1.75 |
Uppsala universitet | 22.08 | 22.20 | 1.75 |
Göteborgs universitet | 21.70 | 22.00 | 1.65 |
Linköpings universitet | 21.51 | 21.80 | 1.60 |
Örebro universitet | 21.46 | 21.76 | 1.60 |
Umeå universitet | 21.30 | 21.58 | 1.55 |
Antagningspoäng VT 2025 läkarprogrammet
Universitet | BI | BII | HP |
Karolinska institutet | 21.90 | 22.31 | 1.65 |
Lunds universitet | 21.80 | 22.05 | 1.70 |
Uppsala universitet | 21.61 | 22.08 | 1.70 |
Göteborgs universitet | 21.30 | 21.87 | 1.60 |
Linköpings universitet | 21.09 | 21.64 | 1.60 |
Örebro universitet | 21.01 | 21.67 | 1.60 |
Umeå universitet | 20.89 | 21.55 | 1.55 |
Högsta och lägsta poängen 2025
- Högst BI: Lunds universitet, 22.29 poäng (HT)
- Lägst BI: Umeå universitet, 20.89 (VT)
- Högst BII: Karolinska institutet, 22.40 (HT)
- Lägst BII: Umeå universitet, 21.55
- Högst HP: Uppsala universitet och Lunds universitet, båda 1.75 (HT)
- Lägst HP: Umeå universitet, 1.55 (samma poäng VT och HT)
Vilka universitet är svårast och lättast att komma in på?
Karolinska Institutet har historiskt sett krävt de högsta antagningspoängen, tätt följt av Lunds universitet och Uppsala universitet. I andra änden av skalan har Umeå universitet och Örebro universitet haft något lägre antagningspoäng, vilket ger större chans att komma in och fortfarande få samma kärnkompetenser som på övriga universitet.
Urvalsgrupper – hitta din väg!
Läkarprogrammet är populärt och det finns alltid fler behöriga sökande än platser. Därför fördelas platserna genom urval. Du kan placeras i flera urvalsgrupper samtidigt om du har flera olika meriter, till exempel både högskoleprov och betyg.
BI: Gymnasiebetyg
Den här gruppen omfattar dig som söker med betyg från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning, och som inte behövt läsa in någon kurs för att bli behörig. Ansöker du i urvalsgruppen för BI ligger poängen oftast mellan 21–22, vilket är nära det maximala meritvärdet på 22,5 för gymnasieutbildning som är fördelat på: genomsnittligt betyg på max 20,0 och eventuella meritpoäng på max 2,5.
BII: Gymnasiebetyg med komplettering
Här ingår du som kompletterat gymnasiebetygen med kurser på komvux. Hit räknas även du som läst ett naturvetenskapligt basår. Gruppen BII har tuff konkurrens eftersom många läser upp och höjer sina betyg för att söka den här vägen, men det kan du också göra! På komvux finns möjligheter att läsa in kurser och att höja meritvärdet.
HP: Högskoleprovet
Högskoleprovet är ett frivilligt prov som du kan skriva två gånger om året. Det består av fyra olika delar och testar dina förutsättningar att klara studier på högskola och universitet. Maxpoängen är 2.0. Genom att skriva provet deltar du i en tredje urvalsgrupp, där resultaten tenderar att variera mer, vilket breddar dina chanser avsevärt. Tips inför HP:
- skriv provet flera gånger för att få rutin
- öva med gamla prov och svarsförklaringar
- fokusera på den kvantitativa delen som flest tycker är svårast.
Alternativt urval: för dig med erfarenhet
Flera universitet tillämpar ett alternativt urval där man inte enbart tittar på betyg eller HP. Detta öppnar dörren för dig som kanske inte hade toppbetyg från gymnasiet, men som har samlat relevant erfarenhet på andra sätt. Kriterierna varierar och här är några exempel:
- tjänstgöringsintyg och arbetslivserfarenhet från yrken inom vård eller medicin
- doktorsexamen och resultat från högskoleprovet
- uppsats, levnadsbeskrivning och intervju (PIL på Karolinska institutet).
Det här är en möjlighet för dig som har:
- jobbat i vården
- stark motivation
- andra meriter än betyg.
Tips: Universiteten uppdaterar ofta sina kriterier, läs aktuell information på deras webbplatser.
Skillnader mellan höst- och vårterminen
Det är vanligtvis fler som prioriterar att söka till höstterminen, bland annat eftersom många förknippar hösten med skolstart och är en naturlig fortsättning för dem som kommer direkt från gymnasiet. En fördel med att söka till vårterminen är däremot färre sökande, vilket ofta resulterar i något lägre antagningspoäng. Den som vill förbättra sina chanser gör därför klokt i att söka både till VT och HT.
Plugga till läkare utomlands
Har du svårt att bli antagen till de svenska läkarutbildningarna eller vill du uppleva ett internationellt studentliv? Ett stort antal svenska studenter väljer varje år att läsa till läkare utomlands, oftast inom Europa, och vanliga länder är:
- Polen
- Lettland
- Ungern
- Rumänien
- Tjeckien.
Fördelar med läkarstudier utomlands:
- lägre betygskrav och fler platser än i Sverige
- engelska språkfärdigheter
- internationell erfarenhet.
Utmaningar med läkarstudier utomlands:
- dyra utbildningsavgifter
- kräver godkännande av Socialstyrelsen vid återkomst till Sverige
- lokalt språk behövs för praktiken.
Det är alltså fullt möjligt att utbilda sig till läkare utomlands, men kräver mer planering.
Tips: Försök att få kontakt med en student vid universitetet du tänkt söka till för att höra om värdefulla erfarenheter.
Lycka till med din ansökan!
Hoppas du är inspirerad att skaffa de meriter och betyg som krävs för att komma in på din drömutbildning. Vi håller tummarna för dig! När du väl blir antagen finns Hypocampus vid din sida, med en studieplattform som årligen hjälper tusentals läkarstudenter att plugga effektivare och klara tentorna.
Hur fungerar läkarprogrammet?
Vi har skapat en enkel guide som beskriver hur utbildningen är uppbyggd – från första terminen till examen.
