Akutmedicin > Huvudvärk och subaraknoidalblödning

Subaraknoidalblödning (SAB)

Översikt

Definitioner

Epidemiologi

Etiologi

Symptom och kliniska fynd

Diagnostik

Anamnes

• Symptom, duration och förlopp. Warning leak?
• Riskfaktorer - Rökning, Waran, alkohol eller annan hjärt-kärlssjukdom
• Känner patienten igen symptomen från tidigare huvudvärk?

Status

• POX
• Puls, blodtryck och EKG-förändringar
• Neurologstatus - Inklusive nackstyvhet och bedömning av RLS/GCS

Bilddiagnostik

• [Akut DT-hjärna (infarkt eller blödning)
  • Blod påvisas i 90 % av fallen med datortomografi med blod i basala cisterner; ”dödens vita krabba”. Blank DT-hjärna utesluter dock inte SAB eftersom små eller gamla subaraknoidalblödningar inte säkert ses på DT. Vid diagnostisk osäkerhet ska därför utredningen kompletteras med LP.]
  • Värdera intracerebral komponent, storlek och eventuell hydrocephalus
  • Sensitiviteten är störst första dygnet (ca 95%), efter en vecka är sensitiviteten ca 50%
• [Lumbalpunktion - LP används i de fall då diagnosen inte kan bekräftas eller uteslutas efter undersökning med DT-hjärna.
  • Utförs tidigast 6-12 timmar efter symptomdebut, annars risk för falskt negativt resultat då hemoglobinet inte hunnit brytas ned till bilirubin.
  • Mät trycket vid provtagningen
  • På remissen ska frågeställningen SAB samt tid för symptomdebut anges. Viktigt att cellräkning och fotospektrometisk undersökning utförs. Erytrocyter > 1/1000 celler och lätt till måttligt förhöjt albumin talar för SAB.]
• MRT + DT-angiografi - Vid "patients delay" där symptom varat en längre tid (SAB syns då sämre på DT hjärna). DT-angiografi används även för kartläggning av blödningskällan efter det att en blödning konstaterats med akut DT-hjärna.

Behandling

Komplikationer

Prognos