Gastroenterohepatologi > Dysfagi och akalasi
Dysfagi
Översikt
Definitioner
Epidemiologi
Etiologi
Sväljningsfysiologi
Diagnostik
Anamnes
- [Debut och progress
- Plötslig vid exempelvis främmande kropp i esofagus
- Progredierande dysfagi talar mer för tumör
- Duration - Hur länge har besvären funnits? Variation?
- Viktnedgång - Alarmsymptom]
- Vad är svårt att svälja (fast, flytande, saliv)?
- Odynofagi - Smärta vid sväljning, smärtan sitter ofta retrosternalt. Talar för esofageal dysfagi
- Andra/tidigare sjukdomar - Neurologiska sjukdomar? Diabetes? GERD?
- Aspirationstendens?
- Andra symptom - Infektionstecken, B-symptom, reflux?
- Rökning och alkoholvanor
Status
- [Primärvård
- Inspektion av munhåla och svalg
- Halspalpation
- Neurologstatus och tungrörelse
- Längd och vikt]
- ÖNH-specialist
- Oralmotorik och svalgreflexer
- Inspektion av epifarynx, hypofarynx och larynx (stämbandsrörelse?)
[Bilddiagnostik
- Röntgen av hypofarynx och esofagus med kontrast (hög dysfagi) - Ska alltid göras på patienter med dysfagi och viknedgång
- Fiberesofagoskopi (låg dysfagi och/eller GERD) - Ska alltid göras vid tumörmisstanke, även om röntgen är negativ
- 24-timmars pH-mätning + manometri i esofagus - Kan eventuellt utföras som ett sista alternativ vid fortsatta besvär och oklar genes]
Vidare utredningar beroende på misstänkt orsak. Med rätt anamnes finns det möjlighet att lokalisera om det föreligger en oral, faryngeal eller
esofageal dysfagi.
Nydebuterad dysfagi är ett alarmsymptom som ska utredas!