Kardiologi > Grundläggande EKG-tolkning

Grundläggande EKG-tolkning

Översikt

Elektrodplacering

Tolkningsmetodik

Rytmdiagnostik

Arytmidiagnostik baseras på rytmens ursprung som kan indelas i tre huvudområden

Sinusrytmer

  • Sinusrytm (SR) - Det normala tillståndet med väsentligen regelbunden rytm (50-100 slag/min) där impulsen startar från SA-noden och sprids normalt ned till kamrarna. Varje QRS-komplex föregås av en positiv P-våg i avledning II (och flertalet andra avledningar). Sinusrytmen påverkas till viss del av andningen (Inandning → Minskad vagusaktivitet → Ökad frekvens) vilket gör att den inte alltid är helt regelbunden, särskilt oss yngre individer.
  • Sinustakykardi (ST) - Impulsen initieras från sinusknutan och är regelbunden med frekvens > 100 slag/min. Framför varje QRS-komplex finns en normal P-våg. Ibland kan det finnas frekvensberoende ST-T-förändringar då ST-sträckan är känslig för syrebrist vilket kan ge förändringar, oftast i form av ST-sänkningar. Tillståndet kan vara fysiologiskt i samband med ansträngning, stress, smärta, feber eller hyperthyreos. Orsaken är nästan alltid extrakardiell.
  • Sinusbradykardi (SB) – Långsam och regelbunden rytm från sinusknutan med en frekvens på < 50 slag/min. Normala P-vågor följt av normala QRS-komplex. Kan hos unga vältränade individer orsakas av hög vagustonus. Hos äldre kan orsaken vara sjuk sinusknuta eller läkemedelsbiverkan. (se → Bradyarytmier)
  • Sinusknutedysfunktion (SND) / Sick Sinus Syndrome (SSS) - Sinusknutan fungerar inte som den ska vilket ger övergående episoder med långsam hjärtrytm (se → Sinusknutedysfunktion)
  • Sinusarrest (SA) - Sinusknutan är helt inaktiv eller hoppar över ett slag → Ingen P-våg och efterföljande QRS-komplex får annat impulsursprung (se → Sinusarrest)

Supraventrikulära rytmer

  • Supraventrikulära extraslag (SVES) - Regelbunden sinusrytm men med extraslag från ektopiskt fokus i förmak eller AV-nod som kommer lite tidigare än det normala slaget. På EKG kan man se en avvikande P-våg och PQ-tid (förmaksextraslag) eller ingen eller negativ P-våg (nodalt extraslag) som drunknar i det tidiga QRS-komplexet. Komplexets utseende är dock normalt. Detta är en normal företeelse men kan provoceras av stress, koffein, alkohol, nikotin och infektioner
  • Supraventrikulär takykardi (SVT) - Orsakas av ett ektopiskt fokus i förmak eller AV-nod som ligger och fyrar hela tiden. Frekvensen ligger på > 100 slag/min men ofta ser man en kammarfrekvens på 140-220 slag/min. På EKG är QRS-komplexen normala/smala eftersom kammaraktiveringen fungerar som den ska. Definitionsmässigt måste man ha > 3 extraslag efter varandra för att det ska vara en takykardi, annars är det extraslag.
  • Multifokal förmakstakykardi (MAT) – Rytmen utlöses från flera olika förmaksfoci. På EKG har P- vågorna ofta olika utseende före QRS-komplexen och en varierande PQ-tid. Dock är QRS- komplexen fortfarande smala. Detta ses vanligen hos äldre hjärt- eller lungsjuka patienter eller postoperativt efter kirurgi.
  • Förmaksfladder (AFL) – Snabb, regelbunden och synkron förmaksaktivitet med en frekvens på 280-300 slag/min.
  • Förmaksflimmer (AF) – Snabb, oregelbunden och asynkron förmaksaktivitet

Ventrikulära rytmer

  • Nodal rytm (40-50 slag/min) – Långsam regelbunden rytm från AV-noden som är de celler som har näst högst egenfrekvens efter sinusknutan. På EKG ser man oftast inga P-vågor eller ibland retrograda P-vågor före eller efter QRS-komplexet. Rytmen är regelbunden och QRS-komplexen är smala. Orsaker kan vara SSS eller totalt AV-block och dessa patienter får oftast pacemaker. Även friska kan få nodal rytm och då är det oftast unga vältränade individer som kan få fysiologisk nodal rytm i vila.
  • Ventrikulär rytm (30-40 slag/min) – Långsam regelbunden rytm från kammaren som ses som ersättningsrytm vid totalt AV-block eller upphävd sinusrytm pga SSS. Detta ses på EKG som oberoende P-vågsrytm eller inga P-vågor alls. QRS-komplexen är breddökade
  • Ventrikulära extraslag (VES) – det finns fortfarande en sinusrytm men den är av någon anledning bromsad vilket gör att ett fokus i kammaren (utanför retledningssystemet) kan ha en högre egenfrekvens som gör att den fyrar själv. Detta leder till EKG-utslag i form av för tidiga slag med breda avvikande QRS, ingen föregående P-våg, diskordant T-våg samt kompensatorisk paus, dvs efterföljande slag kommer på normal tidpunkt. Detta kan vara fysiologiskt och alla individer har det mer eller mindre, vissa upp till var annat slag utan att det är något bakomliggande fel. Vissa tycker att det är obehagligt, andra märker inte ens av det. Andra orsaker är stress, koffein, alkohol, nikotin och infektioner. Frekventa VES ses bl a vid koronarsjukdom, intoxikationer och perimyokardit.
  • Ventrikeltakykardi (VT) – Fler än tre VES efter varandra benämns som VT och handlar alltså om en serie av prematura impulser från kammaren. På EKG ser man breddökade QRS-komplex och diskordanta T-vågor. Kammarfrekvensen ligger oftast på 150-250 slag/min. Detta ser man ofta i samband med en annan retning i myokardiet, t ex vid akut infarkt. Det farliga med VT är inte att man har tre VES efter varandra utan att det kan accelerera och övergå till ventrikelflimmer och sedan hjärtstillestånd. Torsades de Pointes är en typ av VT med periodiskt växlande elaxel som ger EKG-bilden ett spolformigt utseende
  • Ventrikelflimmer (VF) – Jämförs med förmaksflimmer där kamrarna står helt stilla och elektriskt kaos råder. Detta leder så småningom till cirkulationsstillestånd och avsaknad av pulsar. Patienten dör så småningom. Detta kan brytas med elkonvertering. På EKG syns inga QRS-komplex utan man ser endast okoordinerade muskelryckningar i myokardiet. Orsaker är oftast bakomliggande infarkt men även elektriska olycksfall, nedkylning, thoraxtrauma och intoxikation
  • Asystoli (A) – Upphävd depolarisation av kammaren utan kontraktioner och syns på EKG som en isoelektrisk baslinje med avsaknad av alla typer av utslag. Vanligen utgör asystoli slutstadium vid obehandlat ventrikelflimmer
Det som skiljer supraventrikulära rytmer från ventrikulära rytmer är bredden på QRS-komplexen. De supraventrikulära rytmerna har samma bredd som sinusrytmer medan ventrikulära rytmer har breda QRS-komplex

Detta är ett avsnitt ur Hypocampus läs mer...

Klicka här för mer info...

Generated: 2019-10-26 03:54:12 Uri: Internmedicin/Kardiologi/Grundlaggande_EKG-tolkning/Grundlaggande_EKG-tolkning Filename: Rytmdiagnostik.html ChapterId: 1761 SectionId: ChapterGroupId: 412