Kardiologi > Grundläggande EKG-tolkning

Grundläggande EKG-tolkning

Översikt

Elektrodplacering

Tolkningsmetodik

Vid tolkning av ett EKG är det viktigt att följa en struktur för hur bilden ska analyseras för att säkerställa att de olika delarna av EKG-bilden har analyserats. Följande tolkningsschema är ett förslag till en sådan struktur:

1. Registreringshastighet

  • Vanligt EKG i Sverige registreras med 50 mm/sekund och i många andra länder 25mm/sekund. För att veta om hjärtfrekvensen är normal eller inte måste man ta reda på registreringshastigheten.
  • Varje ruta i fetstil representerar 5 mm (små rutor = 1mm)
  • Beräknad pulsfrekvens = (Pappershastighet/R-R intervall i mm) *60

2. Rytm

  • Regelbunden eller oregelbunden - Ofta mäts avståndet mellan toppen på två R-vågor
  • Frekvens:
    • Takykardi – Definieras som > 100/min eller serie med > 3 extraslag
    • Bradykardi – Definieras som < 50 slag/min. Kan vara fysiologiskt hos unga, friska och mycket vältränade personer.
  • Finns P-våg framför varje QRS-komplex?
  • Extraslag – För tidigt ektopiskt slag (se VES och SVES)
  • Ersättningsslag – Sent ektopiskt slag som ersätter uteblivet normalt slag men som ser mer eller mindre likadant ut. Detta slag saknar dock en P-våg. Ses t.ex. vid sinusknutedysfunktion.
  • Impulsursprung - Sinusrytm/supraventrikulär/ventrikulär (se → Rytmdiagnostik)
  • Pacemakerrytm - Stimuleringsspik före P eller QRS-komplex som orsakas av pacemaker

3. P-våg

  • Normal P-våg:
    • Positiv i avledning II
    • Duration: < 120ms
    • Amplitud: < 2,5 mm i extremitetsavledningar och < 1,5 mm i bröstavledningar
  • Finns P-våg? - En osynkroniserad aktivering av förmaken ger ingen mätbar vektor. Om inte P-vågen är tydlig så se även om eventuell P-våg kan ligga i eller efter QRS-komplex (AV-block)
  • Inverterad P-våg i II talar för att impulsen sprids från AV-nod eller ektopiskt fokus i nedre delen av förmaken
  • Föreliiger flimmer eller fladder?
  • P-pulmonale - Hög P-våg (>2,5mm i avledning II eller III) talar för förstoring av höger förmak och ger indikation för vidare utredning med UCG. Bakomliggande orsaker kan vara:
  • P-mitrale - Bred P-våg (>120ms) med en bifasiskt utseende (två pucklar) i framförallt avledning II talar för hypertrofi i vänster förmak

4. PQ-tid

  • Normalt 120-220 ms - PQ-tiden ger information om överledningen från förmak till kammare och mäts från start av P-våg till start av QRS-komplex
  • PQ-tiden är viktig vid t.ex. AV-block:
    • Av-block I > 220 ms
    • Av-block II - Vissa P-vågor saknar efterföljande QRS-komplex
    • Av-block III - P-vågor och QRS-komplex är helt oberoende av varandra
  • PQ-tid < 120 ms talar för WPW syndrom

5[. QRS-komplex

  • QRS-komplexet är en av de viktigaste delarna att analysera vid EKG-tolkning eftersom det ger en bild över kammardepolariseringen.] Består av:
    • Q-våg - Första negativa utslaget efter P-vågen som är innan ett positivt utslag. Vid avsaknad av Q-våg benämns komplexet RS-komplex.
    • R-våg - Alltid positiv. Om P-vågen efterföljs av ett positivt utslag så saknas Q-våg. Avsaknad av R-våg är alltid patologiskt, komplexet kallas då QS-komplex. Om det finns 2 positiva utslag i QRS-komplexet benämns det andra positiva utslaget för R´ (förekommer t.ex. vid retledningshinder)
    • S-våg - Negativt utslag efter R-våg. Saknas S-våg benämns komplexet QR-komplex.
  • Durationen ska normalt vara < 100ms
  • Amplitud - Höga amplituder ses vid t.ex. kammarhypertrofi
  • Breddökade QRS-komplex om duration > 120 millisekunder. Störd impulsspridning i kammaren:
    • Grenblock - Ger M-format QRS-komplex på den blockerade sidan
    • Ventrikulära slag
    • Preexcitation
    • Kammarpacing
  • Bred QRS-takykardi - Viktigt att skilja på allvarlig ventrikulär takykardi och godartad supraventrikulär takykardi med grenblock. Diagnostiska tankegångar:
    • Leta P-våg - P-vågor före varje QRS talar för SVT medan oberoende P-vågsrytm talar starkt för VT. Saknas synliga P-vågor ska man registrera esofagus-EKG.
    • Bestäm elaxel – En absurd elaxel i området + 180° till -90° talar för VT
    • Leta efter diagnostiska slag, följande talar starkt för VT:
      • Ventrikulära fusionsslag - Slag som har blandform mellan normalt och breddökat slag
      • Capture-slag - Normalt slag som erövrar kammaren under pågående serie med breda slag
Bred QRS-takykardi är VT till dess att motsatsen är bevisad!
  • Smal QRS-takykardi - Diagnostiken baseras på analys av P-vågornas utseende, RP/PR tid och svar på AV-blockering (vagusstimulering eller adenosin/kalciumblockerare). Vanligaste symptomgivande diagnoserna är:
  • Patologiska Q-vågor (> 25 % av R-våg eller > 30 millisekunder) - Normalt sett ska man i stort sett inte ha någon Q-våg. Patologisk Q-våg ses t.ex. vid:
  • Patologisk R-progression - Ses t.ex. vid genomgången infarkt och hypertrofi
  • El-axel - Värdera riktning
I ett friskt hjärta ska QRS-komplexet ha samma riktning som T-vågen, antingen positiv eller negativ. Detta har med att aktiveringen av hjärtmuskeln sker inifrån och ut medan repolarisering sker från utsidan och in.

6. ST-segmentet

  • ST-segmentet mäts mellan slutet på S-kurvan (J-punkten) och början på T-vågen. Segmentet mellan QRS och T är elektriskt neutralt. Därför går EKG-komplexet ned till baslinjen vid ett friskt hjärta. Det finns inget normalfysiologiskt tillstånd som har en ST- höjning eller ST-sänkning.
  • ST-höjning - Förekommer vid t.ex.:
  • ST-sänkning - Ses vid t.ex.:
    • NSTEMI - Myokardischemi där det finns delar av det drabbade segmentet som inte gått i nekros (dvs har elektrisk aktivitet kvar)
    • Grenblock
    • Hypokalemi
Vid en ST-höjningsinfarkt drabbas hela hjärtmuskulaturen vilket gör att EKG ser igenom den delen av hjärtat till nästa friska muskelvägg. Vid ST-sänkningsinfarkt är endast delar av hjärtmuskelväggen drabbad.

7. T-vågen

  • Representerar kammarens repolarisation
  • Amplitud:
  • Positiv i alla avledningar utom aVR och V1. Inverterad (negativ) T-våg kan uppstå vid t.ex.:

8. QT-intervallet

  • Mäts från början av QRS till slutet av T-vågen, dvs tiden för kammarens depolarisation och repolarisation
  • Duration (mäts i avledning II eller V5-V6)
    • QT-intervallet minskar vid takykardi
    • QT-intervallet ökar vid bradykardi
    • En tumregel är att QT-intervallet bör vara mindre än halva föregående RR-intervall
  • Långt QT-syndrom (LQTS) - Föreligger om QT-intervallet är > 450 millisekunder hos män och > 470 millisekunder hos kvinnor vid 60 slag/min. Kan t.ex. bero på ärftliga faktorer eller vara sekundära till följd av t.ex. vissa läkemedel. Lång QT-tid ökar risken för allvarliga arytmier (Torsades de Pointes ventrikeltakykardi) och plötslig hjärtdöd ( Bra film som förklarar långt QT-syndrom)
  • Kort QT-tid kan bero på t.ex. hyperkalcemi

9. U-vågen

  • En efterpotential efter T-vågen (osäkert vad som orsakar potentialen)
  • U-vågen har alltid samma riktning som T-vågen
  • Saknar klinisk relevans

Rytmdiagnostik

Detta är ett avsnitt ur Hypocampus läs mer...

Klicka här för mer info...

Generated: 2019-10-26 03:54:12 Uri: Internmedicin/Kardiologi/Grundlaggande_EKG-tolkning/Grundlaggande_EKG-tolkning Filename: Tolkningsmetodik.html ChapterId: 1761 SectionId: ChapterGroupId: 412