Hypocampus

Pulsus parvus et tardus – pulsarna kan palperas svaga/små (parvus) och palperas senare än hjärtljudet (tardus).
[Strävt systoliskt blåsljud – kan auskulteras över I2 dexter, apex och ljudet fortleds mot karotiderna. Blåsljudet kännetecknas av ett crescendo-decrescendo ("ruter ess", se bild nedan). Ofta svårt att höra andra tonen. Ju senare systoliskt blåsljud desto tätare stenos.]
Blodtryck – oftast normalt eller högt men vid hjärtsviktskomplikation är blodtrycket lågt.

Hb, el- och njurstatus.
Troponin – sekundär ischemi kan förekomma t.ex. till följd av att tät aortastenos minskar hjärtminutvolymen med sämre återflöde i koronarkärlen under den diastoliska fasen.
NT-proBNP – höga värden indikerar symtomprogression och sämre postoperativ prognos.

[UCG/doppler – den mest tillförlitliga metoden för att diagnostisera aortastenos. Bedömning av klaff/klaffarea, kammarens väggtjocklek och funktion. Flödeshastighet och tryckgradient över klaff.]
EKG – vanligt med tecken på vänsterkammarhypertrofi (höga QRS-amplituder med eventuellt längre duration, eventuella ST-förändringar), dock utesluter ett normalt EKG ej aortastenos. EKG kan ej ge information om grad av aortastenos.
Kliniskt arbetsprov – användbart hos asymtomatiska patienter med uttalad aortastenos. Skall ej användas på symtomatiska patienter (dödsfall finns beskrivna i samband med arbetsprover på patienter med uttalad stenos).
Kranskärlsröntgen – cirka 50 % av patienterna med signifikant aortastenos har samtidig kranskärlssjukdom, varav vissa saknar tecken på angina pectoris. Koronarangiografi utförs därför på alla patienter > 40 år inför klaffoperation.

Aortastenos