Njurmedicin > Kronisk njursjukdom

Kronisk njursjukdom

Definitioner

Epidemiologi

Etiologi

Klassifikation

Patofysiologi

Riskfaktorer

Symptom och kliniska fynd

Diagnostik

Asymtomatisk njursjukdom är vanligt att upptäcka vid hälsokontroll eller rutinkontroll av blodtryck, urinprov eller kreatininvärde. Kliniska bilden avgörande för kompletterande utredning och genesen är ofta uppenbar, exempelvis dehydrering eller postrenal obstruktion. Vilka som är remissfall varierar med lokala resurser. Geriatriska patienter med mild, långsamt progredierande kronisk njursvikt (GFR > 25 ml/minut) kan ofta skötas i primärvården.

Anamnes

  • Ärftlighet
  • Tidigare/nuvarande sjukdom - Diabetes? Om ja, när debuterade sjukdomen, några komplikationer?
  • Rökning
  • Läkemedel - Inklusive naturläkemedel och receptfria läkemedel. Förändringar de senaste månaderna?

Status

  • AT, längd, vikt, BMI, viktförändringar
  • Vätskestatus - Dehydrerad eller övervätskad patient?
    • Blodtryck - Högt!
    • Full urinblåsa?
    • Normal hudturgor?
  • Hjärt- och lungstatus - Ökad risk för vänsterkammarhypertrofi och hjärtsvikt
  • Bukstatus - Lyssna efter blåsljud från ev. njurartärstenos
  • Prostataundersökning - Prostataförstoring kan orsaka postrenal njurskada
  • Ledstatus - Artrit?

Klinisk kemi

  • Hb - Typiskt med anemi vid kronisk njursjukdom
  • Njurstatus
    • Förhöjt kreatinin och urea
    • eGFR vid behov
  • Elektrolytstatus
    • Hyperkalemi
    • Hypokalcemi - Nedsatt njurfunktion ger bristande förmåga att aktivera vitamin D.
    • Hyperfosatemi - På grund av högt PTH (se patofysiologi)
    • Albumin - Lågt vid läckage, då vanligen ödem
  • Inflammationsmarkörer
  • Blodgas - Acidos
  • HbA1c (vid diabetiker) och p-glukos
  • p-elfores

Urinprover

  • Urinsticka - Hos barn och unga vuxna med persisterande mikroskopisk hematuri har en stor andel glomerulär sjukdom, vanligen IgA-nefropati eller thin membrane disease, och bör remitteras till barnnefrolog.
  • U-albumin/kreatinin - Patienter med persisterande mikroalbuminuri (30-300 mg/d alt alb/krea-kvot 5-30 mg/mmol) bör följas upp regelbundet, hos unga för att utesluta progress samt tillkomst av andra njursjukdomstecken, och hos äldre, framförallt de med diabetes och/eller hypertoni, då det är en riskfaktor både för njursjukdom och kardiovaskulär sjukdom. Persisterande proteinuri (U-alb >300 mg/dygn alt alb/kreakvot >30 mg/mmol) med eller utan hematuri ska i regel utredas för klarläggning av genes. Indikation för njurbiopsi för diagnos och prognos hos framförallt barn och unga vuxna.
  • Urinodling
  • U-elfores

Vidare undersökningar

Ultraljud med doppler njurar - Njurstorlek, avflödeshinder och njurcirkulation.

  • GFR < 20 ml/min i minst 3 månader = kronisk njursvikt
Kronisk njursvikt kännetecknas av smygande debut, anemi, normala urinmängder och små njurar (dock ej ses vid diabetesnefropati, cystnjuresjukdom och amyloidos)
Akut njurskada kännetecknas av akut insjuknande, normalt Hb, oliguri/ anuri samt normalstora eller svullna njurar.

Behandling

Komplikationer

Vidare läsning

Detta är ett avsnitt ur Hypocampus läs mer...

Klicka här för mer info...

Generated: 2019-10-26 03:54:12 Uri: Internmedicin/Njurmedicin/Kronisk_njursjukdom/Kronisk_njursjukdom Filename: Diagnostik.html ChapterId: 941 SectionId: ChapterGroupId: 391