Allmänkirurgi > Sjukdomstillstånd i tunn- och tjocktarm

Divertikulit

Översikt

Definitioner

Epidemiologi

Patofysiologi

Riskfaktorer

Symptom och kliniska fynd

Diagnostik

I första hand en klinisk diagnos. Radiologisk undersökning används för att bekräfta diagnosen vid förstagångsinsjuknande eller vid misstanke om komplicerad divertikulit.

• Bukstatus - Inspektion, auskultation, palpation etc. Ofta palpationsöm i vänster fossa.[ Fynd som kan tyda på perforation:
  • Sammanfallen och tyst buk
  • Kraftigt palpationsöm, eventuellt med muskelförsvar (generell peritonit)]
• Blodprover – Hb, LPK, CRP, elektrolytstatus med kreatinin
• Urinsticka
• [DT-buk (intravenös kontrast) - Typiska fynd vid komplicerad divertikulit är fri gas (perforation), abscess, förtjockad kolonvägg med ödem och stråkighet i den perikoliska fettvävnaden. Tidigare användes ofta peroral kontrast, ej längre i kliniken. Vid kontrastallergi kör man utan kontrast
  • [DT-Buköversikt - Används vid frågeställning om ileus eller fri gas. ]]
• Ultraljud - Bra alternativ vid komplicerad divertikulit

Vidare utredning

• [Patienter som insjuknar i divertikulit för första gången bör efter att inflammationen lagt sig genomgå en kolonutredning med koloskopi eller DT-kolografi för att utesluta malignitet.
  • Koloskopi ska ej utföras vid pågående divertikulit då det medför en ökad perforationsrisk]

Hincheys klassifikation

Differentialdiagnoser

Behandling

Komplikationer

Vidare läsning