Pediatriska Neurologiska & genetiska syndrom > Epilepsi hos barn

Epilepsi

Översikt

Definitioner

Epidemiologi

Etiologi

Klassifikation

Symptom och kliniska fynd

Fokala anfall utan medvetandesänkning

Fokala anfall med medvetandesänkning

Generaliserade anfall

Diagnostik

Differentialdiagnoser

Behandling

Behandling av pågående epileptiskt anfall

  • Se till att patienten inte skadar sig vid fall eller mot omkringliggande föremål
  • I den postikala fasen så kan patienten placeras i framstupa sidoläge för att minska aspirationsrisken av ev. kräkningar
  • Läkemedel och sjukhusvård är inte indikerat vid kortvariga anfall
  • Om toniskt-kloniskt anfall > 5 minuter se → Status epilepticus: Behandling
Epilepsimärket "det brinnande ljuset" och id-handlingar kan ge information om att patienten har en känd epilepsi.
[Ett epileptiskt anfall är inte indikation för att föra en person till sjukhus. Men om patienten har upprepade eller långvarigt anfall ( status epilepticus), skadar sig under anfallet eller om det saknas tecken på att det är en person med känd epilepsi så ska patienten till sjukhus. ]

Behandlingsstrategi

  • Information om diagnos, prognos och behandlingsalternativ
  • Patienten medverkar i behandlingsbeslut
  • Stegvis upptitrering av lägsta effektiva dos
  • Uppmärksamhet på biverkningar
  • Eftersträva monoterapi - Det finns få evidens för att antiepileptika verkar synergistiskt Dessutom finns en del nackdelar med kombinationsbehandling:
    • Ökad risk för interaktioner
    • Ökad risk för biverkningar vilket leder till dålig compliance
    • Teratogenicitet
    • Långtidstoxicitet
  • Målsättningen med behandling är anfallsfrihet, men väga biverkningar med negativa effekter av anfall
Behandlingsalternativ vid epilepsi: Läkemedel, kirurgi, vagusstimulering och/eller ketogen kost

Läkemedelsbehandling till vuxna[1]

  • [Fokala anfall med eller utan utveckling till generaliserade anfall. Behandling inleds vanligvis först efter att en patient haft upprepade oprovcerade anfall. Karbamazepin, lamotrigin samt levetiracetam är förs­tahandsalternativ.]
    • Karbamazepin (Tegretol®)
      • Biverkningar i urval: trötthet, yrsel, dubbelseende, hyponatremi (spec. tillsammans med SSRI och tiazider)
      • Mycket interaktioner; leverenzyminducerande, speciellt CYP 450
    • Lamotrigin (Lamictal®)
      • I regel milda biverkningar men hudutslag i tidigt skede är relativt vanligt. Ögonbiverkningar (inkl nystagmus), yrsel, insomningssvårigheter och magbiverkningar förekommer.
        • Upptitrering > 1 mån pga risk för hudutslag alt. Steven Johnsons syndrom
    • Levetiracetam (Keppra®)
      • Biv i urval: trötthet, aggressivitet, depressivitet. I sällsynta fall förekommer idiosynkrona biverkningar i form av levernekros.
      • Interaktionsfritt
  • Primärgeneraliserade anfall:
    • Valproat, Valproinsyra, Absenor® och Ergenyl
      • Till män samt kvinnor där graviditet ej är aktuellt
      • Biverkningar i urval: viktuppgång, tremor, teratogenicitet, encefalopati, håravfall
      • Interaktioner: enzymhämning i levern
    • Lamotrigin
      • Används framförallt till kvinnor där graviditet kan bli aktuellt
    • Levetiracetam
      • Framförallt vid myoklona anfall (men fungerar på alla primärgeneraliserade anfall)
Behandling inleds vanligtvis först efter upprepade oprovocerade anfall.
Läkemedelsbehandlingen är symptomatisk

Kirurgi

  • Kirurgisk behandling – Lämplig behandling för en liten andel patienter med svårbehandlade fokala anfall. Alla patienter rapporteras till det svenska nationella epilepsikirurgiregistret och man har kunnat se där att resultaten är goda, cirka 60% blir anfallsfria vid tinninglobsoperationer, upp till 80% vid lesioner. Komplikationsrisken är låg.
  • Epilepsikirurgisk utredning:
    • Sjukhistoria, anfallsbeskrivning
    • Neuropsykologi för att mäta kognitiv dysfunktion, var är baslinjen?
    • Bildmässig kartläggning av hjärnan – Strukturellt (MR) och funktionellt (fMRI, MRS, PET, SPECT).
    • Neurofysiologi – EEG, video-EEG och anfallsregistrering

Vagusstimulering (VNS)

  • Vagusnervstimulering ges till barn och vuxna med svårbehandlad epilepsi där kirurgi ej är möjligt. Detta är en palliativ behandling pga att man inte åstadkommer någon anfallsfrihet utan endast en reduktion av anfall. 43% av patienterna får en > 50% anfallsreduktion vid tre års uppföljning.

Ketogen kost

  • Ketogen kost kan ges till barn och ungdomar med svårbehandlad epilepsi. Detta är en rigorös diet som ställer stora krav: 80% fett, 20% protein och kolhydrater. Hos rätt utvalda och väl inställda patienter blir cirka 10% anfallsfria och cirka 50% får en >50% anfallsreduktion.

Faktorer som styr terapival

  • Kön – Kvinnor som kan tänkas vilja bli gravida i framtiden försöker man undvika valproat som har hög teratogenicitet
  • Övrig medicinering – Interaktioner! Många epilepsimediciner har många interaktioner.
  • Övriga sjukdomar – Exempelvis brukar man vilja undvika levetiracetam till patienter med depression pga att det påverkar humöret väldigt mycket.
  • Dosering – Lamotrigin kan tas i endos, vilket passar många väldigt bra.
  • Titreringstakt
  • Anfallstyp – Detta är den faktor man tror är den viktigaste, men det är sällan detta som styr i slutändan
  • Pris
  • Biverkningsspektrum
  • Planerad graviditet och p-piller

Epilepsi och preventivmedel, graviditet och amning

Utsättande av antiepileptisk behandling

Biverkningar av antiepileptika

Körkortsregler

Komplikationer

Prognos

Vidare läsning

Detta är ett avsnitt ur Hypocampus läs mer...

Klicka här för mer info...

Generated: 2019-10-26 03:54:12 Uri: Pediatrik/Pediatriska_Neurologiska_och_genetiska_syndrom/Epilepsi_hos_barn/Epilepsi Filename: Behandling.html ChapterId: 1577 SectionId: ChapterGroupId: 501