Dermatologi > Dermatologisk diagnostik

Dermatologiska undersökningar

Anamnes

Stansbiopsi

Bra instruktionsfilm med Sam Polesie

Utförande

  1. Tänk på känsliga anatomiska underliggande lokaler före du väljer aktuellt stansområde.
  2. Det är ofta av stort kliniskt värde att fotodokumentera aktuella lesioner före de provtas.
  3. Bedöva ytligt i aktuellt område, en enkel deponering räcker och man ska inte göra en "solfjäderinfiltration".
  4. Vid en enkel stansbiopsi behöver man i regel inte aspirera före man deponerar bedövningsmedlet.
  5. Stansen hålls typiskt i ett bekvämt pincettgrepp.
  6. Vrid ner stansen ”lagom långt”, beroende på lokal, och lyft upp igen
  7. Lyft varsamt upp utstansningen med bedövningsnålen, i vänster hand
  8. Klipp av med sax långt ner i subcutis.
  9. Blodstilla med järnklorid (kroppen) eller aluminiumklorid (ansiktet)
  10. Lägg preparatet i formalin eller annat lämpligt medium för aktuell problemställning.
  11. Om stans > 5 mm sätts vanligen sutur
  12. Tänk på att försöka få en så bra stanskvalité som möjligt och inte traumatisera stansen då detta påverkar patologens möjlighet för god patoanatomisk diagnostik.

Att tänka på

  • Som regel biopseras inte delar av melanocytära lesioner. Förklaringen till detta är att man då kan fördröja radikal åtgärd av malignt melanom. Om misstanke om melanom finns ska i utgångsläget hela lesionen bortopereras direkt med lämplig excisionsmarginal.
  • Ett undantag beträffande denna regel är så kallade maligna melanom av undertypen lentigo maligna som typiskt har utbredning i ansiktet. Denna undertyp av melanom kan emellanåt vara svåra att skilja från godartade icke-melanocytära lesioner varför stansbiopsi/er i utvalda / dermatoskopiskt suspekta områden kan vara en lämplig diagnostisk åtgärd. Det ska vid dessa tillfällen tydligt framgå att du eventuellt misstänker lentigo maligna och PAD-remissen bör som regel märkas med snabbsvar.
  • Vid dermatoser tas biopsi i kanten mellan frisk och sjuk vävnad (underlättar för patologen).
  • [Vaskuliter biopseras 5 mm utanför skadan]
  • Vid misstanke om malign genes (utom MM): ta gärna biopsi i dermatoskopiskt representativa områden. Vanligen tas en 3 eller 4 mm biopsi vid diagnostik av tumörer.
  • Om du misstänker ett malignt sår behövs typiskt flera stansar t.ex. i sårkanten, men även eventuellt mitt i såret.
  • Emellanåt är utbredningen av en tumör osäker och då kan en "mappning" behöva utföras. Vid mappning tas flera biopsier i önskade områden. Här är det viktigt med fotodokumenatation.
  • Ett tips om sutur ska sättas är att dra huden vinkelrätt mot Langerska linjerna innan man tar aktuell stans. Detta gör hålet ovalt och underlättar för efterkommande suturering.

Knivbiopsi är djupare och lämpligt vid vaskulit, pannikulit, kollagenos och alopeci samt på underben (underben p.g.a. bättre läkning).

Exempel på indikationer

Komplikationer

  • Svårläkta sår på underben efter stansen. Viktigt att informera kring vikten av kompressionsbehandling t.ex. stödstrumpor biopsi på underben.
  • Patergi-reaktion efter stansbiopsi (ovanligt)

Information på PAD-remiss

  • Datum för provtagning samt namn på inremitterande.
  • Ålder, Kön, Biopsiställe (lokalisation och typ av förändring), Biopsiteknik
  • Förändringens duration/distribution/utseende, Symptom, Medicinering
  • Preliminär diagnos (kliniska tecken)
  • Diffdiagnoser
  • Hänvisa gärna till foto om sådannt finns.
  • Vid misstanke om melanom ska PAD-remissen märkas eller stämplas med SVF.

Till patologen

  • Formalinfixering (fixeras 1 mm/tim)

Till klinisk immunologi (för direkt immunofluorescens):

  • Används för diagnostik av autoimmuna sjukdomar
  • Biopsi vid sidan av en lesion - Både lesion och frisk hud ska skickas
  • Michaels medium, snabb transport

Direktmikroskopi

Epikutantest (lapptest)

Dermatoskopi

Woods lampa

Detta är ett avsnitt ur Hypocampus läs mer...

Klicka här för mer info...

Generated: 2018-12-15 04:32:41 ChapterId: 729 SectionId: 2743 ChapterGroupId: 18