Obstetrik > Förlossning
Normal förlossning
Översikt
Definitioner
Stadieindelning
Förlossningens start
Aktiv förlossning
Utdrivningsskedet
Värkstimulering
Perinealskydd och snedklipp
Smärtlindring vid förlossning
Förlossningsövervakning
Kardiotokografi (CTG) [1]
Registrerar fostrets hjärtfrekvens (kardiografi) och mammans värkar (tokografi). Hjärtat mäts oftast med en dosa som fästs på mammans mage, alternativt med elektrod på barnets huvud. Livmodersammandragningar mäts oftast med liknande dosa på magen, alternativt med intrauterin kateter. [Man tittar på basalfrekvens, accelerationer, decelerationer och variabilitet. Använd gärna mnemonic Dr C. Bravado" som beskrivs nederst.] Olika referensvärden för olika gestationsålder, värdena nedan är sammanvägningar.
- [Basalfrekvensen ska vara inom det "vita" området, d.v.s. mellan 110 och 160]
- [Accelerationer - 2 ökningar per 20 minuter och ökningarna ska vara > 15 slag/minut och vara > 15 s.]
- [Variabilitet: hjärtfrekvensen ska variera 5-25 slag/minut. Om > 25 troligen adrenalinpåslag, om < 2 är det preterminalt, allvarligt! Nedsatt variabilitet <5 är patologiskt om tiden överstiger 60 min, annars naturlig dygnsvariation.]
- Decelerationer: minskningar i hjärtfrekvensen vid värkar, kan vara uniforma eller variabla:
- Uniforma – Ser likadana ut vid varje värk, "rund form"
- Tidiga – Hjärtfrekvensen minskar vid värken. N. vagus medierade.
- [Sena – Hjärtfrekvensen minskar först efter värken. Tyder på kronisk asfyxi/placenta insufficiens, blir ofta kejsarsnitt]
- Variabla – ser olika ut vid olika värkar, "v-form". Beror på påverkan på navelsträngen
- Okomplicerade – Hjärtfrekvensen minskar påtagligt under < 60 s
- [Komplicerade – Hjärtfrekvensen minskar påtagligt under > 60 s. Inte bra.]
- Uniforma – Ser likadana ut vid varje värk, "rund form"
- Vid varje värk stryps blodflödet till placenta helt, så alltför täta eller långvariga värkar är inte bra!
- Normal CTG är ett säkert tecken på god syresättning (hög sensitivitet), men patologisk CTG är inget säkert tecken på asfyxi (låg specificitet).
- Indikationer: används vid de flesta födslar
- Exempel på hur CTG används
- Normalt - kör på, fortsätt förlossning
- Avvikande - sakta ner, överväg tänkbara hjälpmedel eller vidare analys som skalp pH eller laktat
- Preterminalt - STOP
- Se till helheten, är progressen god kan något sämre CTG tolereras tillfälligt då barnet kanske snart föds
CTG-tolkning | Basallinje- hjärtfrekvens |
Variabilitet/ Reaktivitet |
Decelerationer | Kontraktioner |
---|---|---|---|---|
Normalt CTG |
[110-160 | 5-25 och ≥ 2 accelerationer/60 min |
Inga decelerationer eller Uniforma tidiga decelerationer eller Variabla okomplicerade decelerationer i < 30 s och amplitud < 60 |
≤ 5 kontraktioner /10 min] |
Avvikande CTG |
100-110 eller 160-170 eller < 100 i ≤ 3 min |
< 5 i > 40 min. utan accelerationer eller > 25 (saltatoriskt mönster) eller < 2 accelerationer/60 min. |
Variabla okomplicerade decelerationer i 30-60 s och/eller amplitud > 60 | > 5 kontraktioner /10 min |
Patologiskt CTG |
> 170 eller < 100 i > 3 min |
< 5 i > 60 min. utan accelerationer eller Sinusoidalt mönster |
Variabla komplicerade decelerationer i > 60 s eller Uniforma sena decelerationer eller Kombinerade decelerationer |
|
Preterminalt CTG |
Äldre mått som inte längre finns med i svenska riktlinjer |
- Dr determine risk
- C contractions
- Bra Basal rate assessment
- V Variability
- A accelerations
- D Deccelerations
- O overall (normal or not)
EKG med ST-analys (STAN)
Används i tillägg till CTG. Man sätter en elektrod på fostrets huvud efter att fostervattnet gått och cervix öppnats minst 1,5 cm. Vid syrebrist höjs ST-sträckan jämfört med baslinjen. Detta ritas in nederst i vanligt CTG-diagram. Rubbningar i T/QRS- kvoten eller ST-sträckan rapporteras som ett s.k. event. ST-event vid normalt CTG räknas som ofarligt men upprepade ST-event vid patologiskt CTG brukar göra att man tar skalp-pH eller -laktat för att värdera asfyxi.