HypocampusInfektionsmedicin > Kroppens normalflora och bakteriell patogenes
Bakteriell patogenes
Bakteriella virulensfaktorer
Adhesion
Bakteriella injektionssystem
Invasion
Inhibering av fagocytos
Antifagocytär kapsel
Bakterietoxiner
Exotoxiner
Ibland pratar man om enstaka toxiner och ibland pratar man om grupper av toxiner. Namngivningen kan ges efter:
- Vad de gör, t ex enterotoxin, neurotoxin. Dessa indikerar var/på vilken celltyp toxinet har effekt
- Efter bakterierna som producerar toxinerna, t ex koleratoxin, difteritoxin, pertussistoxin
AB-toxiner
En stor grupp toxiner där A står för den del av toxinet som är aktiv och B för en annan del av toxinet som binder till en receptor. B-delen gör att toxinet tas upp via endocytos och när pH förändras kan A-delen aktiveras. Toxinets aktivitet i cytoplasman varierar:
- Proteas – Botulinum- och tetanustoxin
- Nukleas – Shiga- och shiga-like toxin som klyver strukturer i ribosomerna
- ADP-ribosyltransferas – Koleratoxin och difteritoxin. Dessa toxiner hämmar proteinsyntesen vilket leder till celldöd.
- Adenylatcyklas – Antrax edematoxin och pertussistoxin
Hemolysiner/cytolysiner
Dessa toxiner är membranskadande och kan ha olika cellspecificitet. De som kallas för hemolysiner kallas så för att de kan lysera röda blodkroppar. Oftast har de dock effekter även på andra celltyper. En variant av dessa är enzymer som bryter ned fosfolipider i membran, dvs fosfolipaser. De klyver fosfatgruppen från fosfolipiden vilket ger upphov till ett instabilt membran
Porbildande toxiner
Toxinproteiner som utsöndras som monomerer och är hydrofoba så att de kan sättas in i membran på den eukaryota cellen. De bildar aggregat vilket leder hål i cellmembranet. Detta gör att cellerna lyserar.
Cytolethal-distending toxin (CDT)
Ett toxin som består av tre subenheter som tas upp av cellen. B-delen hamnar i cellkärnan där den bryter av DNA vilket gör att cellen stannar av i G-fasen och så småningom bildar stora vakuoler och dör.
Superantigen
Superantigen kopplar ihop MHC-II och T-cellsreceptorer helt ospecifikt men ger ändå upphov till aktivering av T-celler. Detta leder i sin tur till att man kan få kopiösa mängder av cytokiner. Man har sett att toxinerna kan aktivera upp till 20 % av alla T-celler i kroppen om de kommer ut i tillräcklig mängd i cirkulationen. Den stora mängden cytokiner kan orsaka toxic shock syndrom (TSS).