Infektionsmedicin > Lokalt och systemiskt immunsvar

Tarmslemhinnans immunkompenenter

Barriär

Mucus

Epitelcellslagret

• [Fysisk barriär med tight junctions
• Närings-/gasupptag
• Sekretion av enzymer, defensiner, syra, mukus osv
• Antigenupptag och -transport
• Antigenpresentation på både MHC-I och II trots att dessa inte är professionella APC. Vid närvaro av IFN-γ ökar epitelcellerna sin MHC-II-produktion vilket medför att de då även kan presentera extracellulära antigen
• Känner igen patogener genom uttryck av pattern recognition receptors PRR (TLRs och NODs osv).] TLR sitter i membran, antingen cell- eller vesikelmembran. Epitelceller verkar ha flest TLR på insidan mot lamina propria, detta för att inte reagera mot normalfloran. NOD-receptorer aktiveras av cellväggskomponenter och finns i cytoplasman. Det finns även liknande receptorer för virus som kallas RIG-lika receptorer. Aktiverade receptorer aktiverar NFκB som stimulerar till produktion av tidiga, proinflammatoriska cytokiner och kemokiner såsom IL-1, 6, 8 och typ I-interferoner

Aktivering av olika patogener

• Icke-invasiva bakterier – Epitelcellerna kan ta upp beståndsdelar av bakterien och toxiner vilket aktiverar receptorer och ger cytokinproduktion
• Bakterier som adhererar till epitelceller – Olika adhesiner på bakterierna gör att de kan binda till epitelcellerna och utsöndra toxiner som påverkar epitelcellerna. Ämnen från bakterier kan aktivera antigenreceptorer och ge upphov till måttlig inflammation
• Bakterier som adhererar till epitelcellerna och injicerar molekyler – Dessa bakterier har typ III- eller IV-sekretionssystem vilket ger en kraftig aktivering av NOD-receptorer.
• Bakterier som invaderar cellen – Detta ger en mycket kraftig inflammation som leder till nekros och blodiga diarréer. Diarré kan man få av de andra typerna också men eftersom de inte är lika kraftiga fås inget blod.

Förvärvat immunsvar

Sekretoriska antikroppar

Minnes- och effektorlymfocyter

Lymfocythoming

Immunsvar mot parasiter