Akutmedicin > Venös tromboembolism

Lungemboli (LE)

Översikt

Definitioner

Epidemiologi

Etiologi

Patofysiologi

Riskfaktorer

Symptom och kliniska fynd

Diagnostik

Generellt

  • Lungemboli är ofta en svår diagnos att ställa och måste misstänkas vid en rad olika symptombilder. Det finns inte heller någon typisk symptombild som gör att diagnosen med hög säkerhet kan ställas kliniskt.
  • Förenklat kan följande algoritm användas vid LE diagnostik:
    1. Värdera klinisk sannolikhet utifrån symptombild och riskfaktorer. Wells score är ett bra diagnosstöd (se nedan).
    2. Vid låg eller måttlig risk för LE (lungemboliscore ≤ 4) ta D-dimer. Om positiv D-dimer gå vidare med DTLA.
    3. DTLA (DT-lungangiografi) - Utförs vid hög klinisk misstanke eller vid låg/måttlig risk och positiv D-dimer.
Om p-piller, östrogenbehandling, graviditet eller postpartum < 8 v så hantera som hög sannolikhet.

Wells score vid lungemboli

Kriterier Poäng
  • Kliniska tecken på DVT
3
  • Malignitet, behandling senaste 6 mån eller under palliation
1
1,5
  • Puls > 100 min
1,5
  • Tidigare verifierad DVT eller LE
1,5
  • Hemoptys
1
  • LE mer sannolikt än andra diagnoser
3

[Om ≤ 4 poäng: låg sannolikhet. Ta D-dimer, om negativt så är lungemboli uteslutet.]

Om > 4 poäng: hög sannolikhet. Gå vidare med hjärt-lungröntgen + DT.

PERC - Pulmonary Embolism Rule-out criteria

  • Om alla kriterier nedan är uppfyllda är risken för lungemboli < 2% och dessa patienter ska inte VTE-utredas, ej heller med D-dimer.
Kriterium
  • Ålder < 50 år
  • Puls < 100/min
  • Ingen hemoptys
  • Ingen ensidig bensvullnad
  • Ingen kirurgi senaste 4 veckorna
  • Ingen tidigare DVT eller LE
  • Ingen hormonbehandling (östrogen)

Anamnes

  • Hereditet
  • Rökning
  • Graviditet
  • Tidigare sjukdomar och/eller operationer
  • [P-pilleranvändning]

Klinisk kemi

  • [D-dimer - Låg klinisk sannolikhet och negativ D-dimer utesluter i stort sett lungemboli. Positiv D-dimer har dock mindre bra specificitet och förekommer vid en rad andra tillstånd (t.ex. cancer, infektion och graviditet)]
  • EKG - Kan vara helt normalt. EKG förändringar som kan tala för LE är debut av förmaksflimmer, högergrenblock, negativ T-våg i V1-V4. EKG har även ett differentialdiagnostisk värde (t.ex. utesluta hjärtinfarkt eller perikardit).
  • Blodgas - Kan vara normalt men vanligt med låg syresättning.
  • Hb, PK, APTT, leverstatus, njurfunktionsprover och elstatus är viktiga prover innan insättande av eventuell behandling

Bilddiagnostik

  • [DTLA (DT-lungangiografi) - Oftast förstahandsval. Inte 100%, om negativt och hög klinisk misstanke kvarstår kan undersökningen kompletteras med lungskintigrafi eller ultraljud/venografi av nedre extremiteter.]
  • Ekokardiografi (alt pulmonalisangio) - Vid hemodynamisk påverkan för ställningstagande till trombolys. Värdera tecken på högerkammarbelastning alt. förhöjda pulmonalistryck.
  • Lungskintigrafi med ventilations (V)- och perfusions- (Q) skintigrafi. Normal perfusionsscintigrafi i kombination med låg klinisk sannolikhet utesluter relevant LE.

Det finns inga specifika auskultations- eller EKG-fynd som är specifika för lungemboli!

Differentialdiagnoser

Behandling

Komplikationer

Vidare läsning

Detta är ett avsnitt ur Hypocampus läs mer...

Klicka här för mer info...

Generated: 2019-10-26 03:54:12 Uri: Internmedicin/Akutmedicin/Venos_tromboembolism/Lungemboli__LE_ Filename: Diagnostik.html ChapterId: 1679 SectionId: ChapterGroupId: 337