Hematologi > Anemi
Järnbristanemi
Översikt
Definitioner
Epidemiologi
Etiologi
Patofysiologi
Symptom och kliniska fynd
Diagnostik
Anamnes och status
- Viktigt att efterfråga fynd som kan tala för tumör t.ex. svartfärgad eller blodig avföring, viktnedgång. Bukstatus och palpera avseende på resistenser / lymfkörtelförstoring
- För yngre patienter kan kostanamnes vara extra viktigt
- Se även → Anemi: Diagnostik
Klinisk kemi
- Hb, MCV - [MCV < 80 (normalt i tidigt skede).] Tänk på att olika individer har olika referensvärden. Hb 110 kan vara normalt för en gravid kvinna medan en annan individ kan ha anemi vid Hb 140.
- CRP, LPK och SR - För att se om samtidig inflammation föreligger, S-ferritinet skall alltid värderas tillsammans med CRP.
- [S-Ferritin (faller först) – Viktigaste provet för att fastställa en järnbristanemi då det speglar de intracellulära järndepåerna. S-Ferritin uppregleras vid inflammation vilket innebär att hänsyn ska tas till CRP-stegring. Alltid lågt vid järnbrist, patognomont!]
- S-ferritin < 12 ug/l - Diagnostiskt för järnbristanemi
- S-ferritin mellan 12-30 ug/l - Sannolik järnbristanemi vid normalt CRP
- S-ferritin > 30 ug/l och normalt CRP - Annan typ av anemi
- [S-ferritin < 200 ug/l och förhöjt CRP - Troligen järnbristanemi och sekundäranemi]
- S-Transferrin (ökar efter en tid) – Transporterar järn mellan t.ex. lever och periferi. Nedregleras vid inflammation. S-transferrin kan tas för att differentiera mellan järnbristanemi och sekundäranemi. Ökar vid järnbristanemi men normalt eller lågt vid sekundäranemi.
- S-Fe - Inte så bra markör då det värdet faller sent i förloppet
- Transferrinmättnad - Alltid lågt vid järnbristanemi (< 15 %). Eftersom transferrinet stiger vid järnbristanemi och vi har låga värden av järn kommer mättnaden vara lägre. Tolkas ihop med TIBC som då inte ska vara lågt.
- [Transferrinreceptor – Sitter på erytropoetiska celler, krävs för att ta upp transferrinbundet järn. Finns även i blod då det spjälkas från cellerna genom proteolys (kallas då för löslig transferrinreceptor, S-TfR. Mängden löslig transferrinreceptor utgör ett mått på intracellulärt järnbehov. Uppregleras vid järnbrist.]
- [Högt TIBC (järnbindande kapacitet) - Ökar när kroppen har behov av järn (tas även för utredning om hemokromatos)]
- Retikulocyter - Oftast lågt
- Ferroportin – Transporterar järn inifrån celler och ut, t.ex. i enterocyter (även i hepatocyter och makrofager). Krävs alltså för järnupptag i tarmen. Påverkas indirekt av inflammation via Hepcidin.
- [Hepcidin – Motverkar ferroportin – motverkar alltså järnupptag. Uppregleras vid inflammation.]
- Retikulocythemoglobin equivalent, Ret(B) - Avspeglar järntillgänglighet för erytropoesen de senaste dagarna. Under normala förhållanden är mängden hemoglobin i erytrocyterna och i retikulocyterna i princip lika stora. Ret-Hb förändras betydligt snabbare både vid begränsad järntillgång, och efter insättande av järnbehandling (dagar).
[S-ferritin är det viktigaste och säkraste provet vid utredning för järnbristanemi. S-ferritin < 12 ug/l är patognomont!
]
Hypokrom,
mikrocytär anemi med storleksvariation på erytrocyterna
Gastrointestinal utredning
- F-Hb - Tänk på att provet kan vara falskt negativt trots upprepade mätning. Dock så talar positivt prov starkt för blödningsanemi
- [Koloskopi / gastroskopi - För att identifiera eventuell blödningskälla. Leta framförallt efter tumör eller ulcus. Ta även biopsi vid misstanke om celiaki.]
- Ca 5% av alla vuxna med järnbristanemi har en bakomliggande tumör!
Vid bekräftad järnbristanemi ska man utgå från att det är en blödningsorsakad järnbrist. Viktigt att identifiera blödningskällan.