Kardiologi > Förmaksflimmer & förmaksfladder
Förmaksflimmer (FF)
Definitioner
Epidemiologi
Etiologi
Klassifikation
Patofysiologi
Riskfaktorer
Symptom och kliniska fynd
Diagnostik
Behandling
Generellt
- [Behandlingen vid förmaksflimmer syftar till att behandla symptom och förhindra komplikationer.]
- Målet är att nå frekvenskontroll och återställande av sinusrytm. Frekvenskontroll är prioriterat i svåra fall.
Akut handläggning vid hemodynamisk påverkan
- Sätt nål
- Ta EKG och övervaka med Telemetri (esofagus-EKG vid behov) - Kräver HIA eller annan avdelning med möjlighet till telemetriövervakning!
- Syrgas - Grimma eller mask
- KAD vid behov
- Vid hjärtsvikt ges diuretika (t.ex. furosemid i.v)
Frekvenskontroll
- Läkemedel som minskar hjärtfrekvensen. Kammartakykardi kan ge takykardiomyopati. Behandlingsmål: Vilopuls ej över 100 slag/min
- [Betablockad - Förstahandsval. Kombineras med digitalis och diuretika vid tecken på samtidig svikt.]
- [Kalciumblockad]
- [Digoxin (digitalis) - Sänker frekvensen men saknar effekt för omslag till sinusrytm. Ges framförallt vid samtidig hjärtsvikt. Kontrollera kalium frikostigt, hög arytmirisk redan vid lätt hypokalemi! Sätt ut digoxin vid tecken på bradykardi!]
- [Amiodaron (Cordarone) - Framförallt vid samtidig hjärtsvikt]
- Kombineras med antikoagulationsbehandling. [De frekvenskontrollerande läkemedlen kan tyvärr orsaka bradykardi/sinusknutedysfunktion.]
Rytmreglering
- Farmakologisk konvertering - Ofta effektivt (ca 80%) om behandling inleds inom en vecka från symptomdebut. Exempel på läkemedel för farmakologisk konvertering:
- Vernakalant (Brinavess®)
- Bra effekt vid förmaksflimmer som varat < 3-7 dgr
- Vernakalant förlänger förmakens refraktärperiod genom blockad av flertalet jonkanaler i förmaken
- Effekt ses vanligen inom ca 10 min, 50% svarar på behandling inom 90 minuter
- Försiktighet vid hjärtsvikt och kontraindicerat vid hypotension (<100mmHg), aortastenos eller vid förlängt QT-intervall
- Amiodaron (Cordarone)
- Flekainid
- Vernakalant (Brinavess®)
- Elkonvertering - Effektivaste metoden för konvertering till sinusrytm. Ger inte ökad överlevnad men minskar subjektiva symptom. [Efter elkonvertering antikoagulantia i minst 4 veckor]. Kan göras om:
- [Flimret varat max 48 timmar eller]
- TEE visar inga tromber i förmaksöron eller
- Minst 3 veckors terapautisk waran-/NOAK-behandling
- Operativt
- HIS-blockad + pacemaker
- Lungvensisolering (flimmerablation)– 75 % flimmerfria efter 1-2 ingrepp (osäkert hur det blir på lång sikt)
Emboliprofylax
- Då förmaken inte rör sig på normalt sätt riskerar blodet att koagulera, fr.a. i förmaksörat. Störst risk är när förmaken börjar röra sig synkront igen, detta kan dröja flera veckor efter konvertering om flimret varat en stund. Därför ska man behandla med antikoagulantia 4 veckor efter konvertering.[1]
- [Waran eller NOAK (Nya orala antikoagulantia) - F.o.m 2016 rekommenderas NOAK före Waran. Ofta Eliquis®. Vid insättande av antikoagulantia är det viktigt att göra en samlad bedömning av blödningsrisk (se t.ex. över interaktioner med andra läkemedel)]
- Kontraindikationer mot Waran:
- Alkoholproblem, stor blödningsrisk, okontrollerad hypertoni, dålig medverkan (kontroller eller tablettintag), demens, balansproblem, graviditet, malignitet.
- Räkna ut poäng enligt CHADS2eller CHA2DS2 VASc. CHADS2. Vid behandling med blodförtunnande är det alltid en avvägning mellan blödnings- och embolirisk. Ta därför hänsyn även till blödningsrisken (se → HAS-BLED)
Emboliprofylax är den viktigaste behandlingen för att minska risken för
stroke