Kardiologi > Hjärtfysiologi

Hjärtfysiologi och anatomi

Hjärtats anatomi

Fysiologiska begrepp

Hjärtmuskelceller

Funktionell indelning av hjärtat

Retledningssystem i hjärtat

AV-noden

Hjärtats innervation

Hjärtcykeln

• Systole – Sammandragning
• Diastole – Utvidgning

Systoliska och diastoliska faser:

1. Förmakssystole – Förmaken kontraherar och blod pressas ner i kamrarna. AP fortleds ner i kammaren. Lågt tryck i förmaken och kammaren.
2. Kammarsystole
   1. Isovolymetrisk kontraktion – Samma volym i kamrarna men börjar få en kontraktion. Övergår till ejektionsfas då trycket i kammaren överstiger trycket i aortan och aortaklaffen då öppnas. Viktigt att klaffarna till förmaken inte läcker i denna fas.
   2. Ejektionsfas – Blod förflyttas från kammaren till aortan. Samtidigt töms venöst blod i förmaken. Kontraktion av kammaren ger nämligen ett undertryck i förmaken som suger in blod.
3. Isovolymetrisk relaxation – Aortaklaffen stängs. Då kammartrycket är tillräckligt lågt öppnas klaffen till förmaket och blodet åker ned. Det mesta av blodet åker ner tack vare tryckskillnaden och inte genom förmakskontraktionen som följer. Hela hjärtat är i diastole som fortgår tills nästa AP sätts upp i sinusknutan. Detta leder då till förmakssystole. Den diastoliska förmågan är beroende av hjärtmuskelns distensibilitet och elasticitet. Vid bindväv i hjärtmuskeln (efter t.ex. en hjärtinfarkt, högt blodtryck eller anabola steroider) blir hjärtmuskeln stel. Bindväven håller emot vilket gör att fyllnaden blir sämre.

Belastning av hjärtat

Slagvolym