Kardiologi > Hjärtsvikt och lungödem
Hjärtsvikt
Definitioner
Epidemiologi
Etiologi
Klassifikation
Patofysiologi
Typer av hjärtsvikt
Symptom och kliniska fynd
Diagnostik
Anamnes
- Livsstil - Rökning, motionsvanor, alkoholkonsumtion
- Läkemedel
- Tidigare/nuvarande sjukdomar - Hjärtproblematik, hypertoni?
- Andfåddhet vid ansträngning?
Status
- Perifera ödem
- Lungrassel
- Blåsljud
- Hypertoni
- Halsvenstas
- Leverförstoring
Klinisk kemi och bilddiagnostik
- [EKG (< 2 % av hjärtsviktare har normalt EKG)
- UCG (EF ≤ 40 %)
- Den undersökning som används för att avgöra hur stor ejektionsfraktionen är
- Ger objektiva värden på hjärtfunktion och kan användas för att bedöma väggtjocklek, förmaks- och kammarstorlek, klaffsjukdom och pulmonell hypertension mm.]
- BNP/NT-proBNP - Hjärtsvikt är osannolikt om NT-proBNP < 400 ng/l, och hjärtsvikt är sannolikt vid ett värde > 900 ng/l
- Värden som starkt talar emot hjärtsvikt vid dyspné:
- BNP < 100 ng/L
- NT-proBNP < 300 ng/L . Högre värden kan sannolikt innebära hjärtsvikt och då måste diagnosen konfirmeras med ekokardiografi. Definierade beslutsgränser inom öppenvården saknas dock
- Värden som starkt talar emot hjärtsvikt vid dyspné:
Utvärdering av funktionsförmåga
- 6-minuters gångtest
- Arbetsprov
- Maximalt syrgasupptag
- Klassificering enligt NYHA
Diagnosen ställs vid hjärtsviktssymtom och samtidigt objektivt nedsatt funktion