HypocampusKliniska färdigheter > Blodtrycksmätning
Blodtrycksmätning vid icke akuta tillstånd
Översikt
- Det finns flera olika metoder för att mäta blodtrycket:
- Invasivt – infart i artär samt en tryckprob i kärlet som ger kontinuerliga tryckvärden.
- Manuellt – palpatoriskt och auskultatoriskt.
- Automatiskt – maskin som använder en oscillometrisk mätmetod för att beräkna det systoliska och diastoliska blodtrycket. Vanligt att patienter använder automatiska blodtrycksmätare i hemmet. Vid mycket högt eller lågt blodtryck eller vid avikelser i puls/rytm så kan de automatiska blodtrycksmätarna vara mindre tillförlitliga.
- I vården används vanligen manuell blodtrycksmätning i armen (kan även mätas i nedre extremitet)[1].
- Blodtrycket mäts liggande, sittande och ibland stående.
- På vårdcentraler och mottagningar mäts det ofta sittande.
- Hos personer med diabetes, multisjuka äldre och individer med många läkemedel kan sittande systoliskt blodtryck vara klart lägre än liggande.
- Notera alltid i vilken arm blodtrycket mäts så att blodtrycket mäts i samma arm efterföljande mottagningsbesök.
- Armen ska vara i hjärthöjd, vid liggande används en HELP-kudde (heart level pillow) för att få upp armen i rätt höjd (kan skilja 10 mmHg).
Om patienter är äldre än 60 år, har diabetes eller medicinerar för högt blodtryck bör även ett stående blodtryck mätas efter en minut. Anledningen är att fånga upp eventuell ortostatisk hypotension.
"White coat effect" (vitrockseffekten) – innebär att patienterna får ett falskt för högt blodtrycksvärde när de kommer till läkare eller annan vårdpersonal p.g.a. stress.