Livsstil > Alkoholberoende
Alkoholbrukssyndrom (alkoholberoende)
Översikt
Definitioner
Epidemiologi
Klassifikation
Patofysiologi
Riskfaktorer
Symptom och kliniska fynd
Tolerans och abstinens
Diagnostik
Anamnes
- Viktigt med en god anamnes! Ringa in hur stor användningen och problematiken är (sociala, somatiska, psykiska komplikationer), fråga om andra droger också.
- Binge drinking - Innebär fem enheter alkohol för män och fyra enheter alkohol för kvinnor på två timmar.
- Vid bedömning av riskkonsumtion räcker det inte att bara titta på mängd per vecka utan man måste fråga om mängd per dryckestillfälle, där binge drinking är den för hjärnan farligaste typen av alkoholkonsumtion.
- [Screeningformulär - Bra för att identifiera och kvantifiera riskbruk/beroende.
- CAGE
- Cut down: Har du försökt dra ner på ditt drickande?
- Annoyed: Har du känt dig irriterad när andra har kritiserat dina alkoholvanor?
- Guilt: Har du någon gång haft skuldkänslor för att du druckit?
- Eye opener: Har det hänt att du tagit en öl (vin/grogg) tidigt på dagen för att komma igång?
- Audit - Frågeformulär som patienten själv fyller i
- Kvinnor: ≥ 6 p,
- Män: 8-15 p. Eller
- Alkohol under graviditet Eller
- Alkohol vid bilkörning.
- Alkonacka - Dagbok där patienten får fylla i sitt drickande.]
- CAGE
Status
- Somatiskt och neurologiskt status.
- Värdera eventuella abstinenstecken. Följande faktorer talar för svår abstinens/riskabstinens och behov av inneliggande vård:
- [Följande faktorer talar för hög abstinensrisk och behov av inneliggande vård:
- Puls >120
- Tidigare delirium tremens.
- Tidigare abstinenskramper
- Samtidig somatisk sjukdom.
- Hög initial promillehalt.
- Suicidrisk]
- [Följande faktorer talar för hög abstinensrisk och behov av inneliggande vård:
Klinisk kemi vid abstinenssymptom
- P-Glukos - Alkoholutlöst hypoglykemi?
- Blodstatus (Hb, CRP, LPK, TPK) - Hb, viktigt för att utesluta anemi. CRP/LPK för att utesluta infektion.
- Leverprover (ASAT, ALAT) - Leverpåverkan?
- TSH - Tyreotoxikos/hypotyreos?
- Elektrolytstatus - Hyperkalcemi?
- Blodgas vid misstanke om alkoholförgiftning - Acidos? (se → Alkoholintoxikation).
- DT-hjärna vid tecken på nytillkommet delirium.
Alkoholkonsumtionsmarkörer
- Alkohol i blod, urin eller utandningsluft.
- Alkoholmarkörer
- CDT
- Sensitivitet: ≤ 75 %, specificitet: 95 %.
- Mäter alkoholens påverkan på det järntransporterande proteinet i blodet, förhöjt värde förutsätter genomsnittlig konsumtion av 4-7 standardglas/dag under 1-2 veckor.
- [PETH (fosfatidyletanol)
- Sensitivitet: 99 %, specificitet: 100 %.
- Fosfatidyletanol är en fosfolipid som inte förekommer i kroppen normalt utan bara bildas i närvaro av etanol. Detta gör den till en utmärkt markör för att mäta konsumtion av alkohol.
- Kan ge utslag även efter enstaka kraftig berusning. Men det är framförallt vid regelbundet intag av alkohol som mätvärdet stiger i takt med ökande konsumtion.
- Mäter intag de senaste veckorna och kan ge utslag trots upp till 14 dagars alkoholuppehåll[1].]
- gamma-GT
- Sensitivitet: ≤ 75 %, specificitet: låg.
- Mäter organskador på levern, största fördelen vid långtidsuppföljning av patienter, normaliseras efter ca 3 veckors nykterhet.
- ASAT > ALAT
- Låg sensitivitet och specificitet.
- MCV
- Ger information om benmärgspåverkan, normaliseras efter 2-6 månaders nykterhet.
- CDT
[CDT och PETH är de två biomarkörer som har högst alkoholspecificitet.
]