Lungmedicin & allergologi > Lungundersökning

Lungstatus

Översikt

Anatomi och fysiologi

Inspektion

Palpation

Perkussion

Lungauskultation

Generellt

• Använd membrandelen av stetoskopet och se till att patienten andas så att du hör andningsljud.
• Värdera andningsljud på in- och utandning vid normal andning, djupandning och forcerad utandning.
• Auskultera symmetriskt höger sida mot vänster sida och värdera sidoskillnad för följande positioner:
  • Anteriort:
    • 2 cm superiort om mediala 1/3 av klavikeln (apex)
    • [2:a interkostalrummet midklavikulärt (lobus superior) ]
    • [4:e interkostalrummet midklavikulärt (lobus medius dx och lobus superior sinister) – lobus medius auskulteras endast anteriort!]
    • 6:e interkostalrummet midaxillärt (lobus inferior).
  • Posteriort:
    • ovanför scapula (apex)
    • skulderbladslinjen mellan C7–T3 (lobus superior)
    • skulderbladslinjen mellan T3–T10 (lobus inferior).

Normala andningsljud

• Vesikulära andningsljud:
  • mjukt och lågfrekvent och hörs över större delen av thorax hos friska
  • inandning längre och starkare än utandning.
• Bronkiellt andningsljud:
  • mer högfrekvent och ihåligare än det vesikulära
  • auskulteras bäst över manubrium sterni
  • hörs bäst under utandning.

Biljud

• Rassel och krepitationer
  • [Rassel – lungfibros, hjärtsvikt, lunginflammation.
    • Korta, explosiva, diskontinuerliga biljud som lagras på det underliggande andningsljudet.
    • Värdera lokalisation, mängd och förekomst i andningscykeln.
    • Slutinspiratoriska rassel vid lungfibros och pneumoni (försenad öppning av små luftvägar).
    • Tidiga rassel vid obstruktiv lungsjukdom.]
  • [Krepitationer – torra fina rassel som uppkommer när alveoler öppnas och stängs under andning. Förekommer vid t.ex. fibrotiserande interstitiella lungsjukdomar (t.ex. fibrotiserande alveolit, asbestos, sarkoidos, silikos) och lunginflammation/pleuravätska.]
• [Ronki – astma och KOL.
  • Lågfrekventa (sonora) vid t.ex. KOL eller högfrekventa (sibilanta) vid t.ex. astma.
  • Ronki dränker ofta underliggande andningsljud.
  • Karaktär:
    • lokaliserade eller utbredda
    • inspiratoriska eller exspiratoriska
    • korta eller långa.
  • Lokaliserade vid t.ex. tumör eller annan stenos.
  • Distansronki – ronki som hörs utan stetoskop.]

• [Stridor – exempelvis epiglottit eller främmande kropp i luftvägarna.
  • Stenosljud som uppkommer i trakea, larynx eller huvudbronker.
  • Ofta hörbart utan stetoskop.
  • Högfrekvent, framför allt i inspiriet.
  • Ofta har patienten kvävningskänsla och ångest.]

• [Pleurala gnidningsljud:
  • låter som torr snö och framkommer både under inspiration och exspiration
  • förekommer vid torr pleurit (försvinner vid vätska!)]

Vidare läsning