Lungmedicin & allergologi > Pleuravätska och empyem

Pleuravätska

Översikt

Definitioner

Etiologi

Patofysiologi

Symptom och kliniska fynd

Diagnostik

Anamnes

• Debut
• Tidsförlopp
• Trauma?
• Yrke/exponering
• Viktförändring - kan vara tecken på något malignt
• Fråga om läkemedel, tuberkulos, andfåddhet och hosta

Status

• Nedsatt rörlighet i bröstkorgen
• Perkussion - Dämpad perkussionston. Kan användas för att nivåbestämma pleuravätskan och även vara vägledande vid thorakocentes
• Auskultation - Nedsatta andningsljud och eventuellt gnidningsljud

Övrig utredning

• Slätröntgen – Ger information om det förekommer pleuravätska. Vid frågeställning om pleuravätska tas alltid en flankbild för att se om pleuravätskan flyter ut hela vägen. Om vätskan inte flyter ut är den avkapslad och då är det sannolikt ett empyem.
• DT - Framförallt för att identifiera bakomliggande patologi så som tumör
• Thorakocentes (pleuratappning) - Tillför både diagnostiskt och terapeutiskt värde. Görs ofta m.h.a ultraljud. Råkar man sticka in bedövningssprutan i mjälte eller lever gör det inget men om man råkar sticka in centesnålen kan patienten förblöda. Patienten är sittande eller liggande. 50-200 ml räcker för provtagning och man tar aldrig ut mer än 1500 ml pga risk för expansionsödem som kan uppstå när vätskan har fått stå länge. Se även → Thorakocentes.
• Thorakoskopi - Inspektion av pleuraytorna och för att ta pleurabiopsi. Kräver sedering och lokalanestesi. Om thorkoskopi inte är möjligt går det även att utföra biopsi blint s.k Abrams biopsi.
• Provtagning av pleuravätska:
  • Alltid cytologi! Synlig pleuravätska av oklar genes är malignitet tills motsatsen är bevisad. Dock är sensitiviteten för malign pleurit < 60 %
  • Man skall också alltid ta en allmänodling även om sensitiviteten där också är låg, överväg alltid TB
  • Ta även protein och cellräkning för att diffa mellan transudat och exsudat

Behandling

Vidare läsning