Otologi > Översiktlig anatomi & fysiologi

Örats anatomi

Översiktlig öronanatomi

Hörsel (fysiologi)

En bra film om hörsel (6:42 min)

Örats indelning

• Ytteröra (fram till trumhinnan)
• Mellanöra (mellan trumhinna och ovala fönstret)
• Inneröra (hörselsnäckan, båggångarna)

Ytteröra (auris externa)

• Auricula (öronmusslan) - Byggs upp kring en stomme av elastiskt brosk. Det tunna hudlagret innehåller talgkörtlar och svettkörtlar
• [Yttre hörselgången – S-formad och hos vuxen ca 3,5 cm lång gång. Hos vuxna och äldre barn utgörs den yttre 1/3 av brosk och den inre 2/3 av ben. På broskdelen växer hår vilket kan användas som ett riktmärke. Den del som utgörs av ben är mycket smärtkänsligt. ]Området är vagusinnerverat → Kan ge hostreflex. I hörselgången finns apokrina talgkörtlar som utsöndrar talg (öronvax).



Mellanöra 

• Trumhinna (membrana tympani) - Normal trumhinna är transparent som is på en sjö och rörlig. Kan annars vara rodnad, indragen, hål i, äpplejuicefärgad (vätska bakom), onormal rörelse. Vid öronmikroskopi kan följande strukturer ses (se även bild nedan):
  • Hammarskaftet - Sitter på bägge sidor som små kaninöron vinklade framåt och är bleka. Man utgår från hammarskaftet när man delar in trumhinnan i fyra kvadranter: framför hammarskaftet ligger de främre kvadranterna, bakom skaftet de bakre.
  • Umbo – Försänkning i mitten av trumhinnan
  • Pars tensa – Största delen av trumhinnan
  • Pars flaccida – Den fladdriga delen ovanför hammarskaftet. När man är långvarigt tät och inte kan tryckutjämna blir denna del som en liten skål. Här kan samlas hudceller och avlagringar.
  • [Ljusreflexen – alltid i den nedre främre kvadranten. Ser man en bra ljusreflex är det ett ganska säkert tecken på att trumhinnan är frisk.]
  • Chorda tympani – Går bakom trumhinnans bakre övre kvadrant. I denna kvadrant får rör ej anläggas.
• Hörselbenen (ossicula auditoria): Tre ben som sitter samman med synovialleder
  • Malleus (hammaren)
  • Incus (städ)
  • Stapes (stigbygel)
• Atticus - Den del av taket i mellanörat där stapes och incus är infästade
• Corda tympani: Gren från nervus facialis vars funktion är sensorik för smak från tunga + parasympatisk innervation av gll submandibularis och sublingualis. Går precis bakom övre delen av pars flaccida. [Undvik att paracentera i bakre övre kvadranten, nerv + bendelar finns där.]
• Ovala fönstret (fenestra ovalis, fenestra vestibuli) - Den benöppning som förbinder mellan- och inneröra. Stigbygeln fortleder ljud till innerörat genom att "slå" på de membran som sluter öppningen.
• Örontrumpeten (tuba auditiva) - Förenar mellanörat, som är ett luftfyllt hålrum, med nässvalget. Örontrumpeten har tre huvudsakliga funktioner:
  1. Tryckutjämning - I normalfallet är örontrumpeten kollapsad vilket gör att det kan skapas en tryckskillnad mellan mellanörat och omgivningen. Vid t.ex. sväljning eller gäspning kan örontrumpeten öppnas vilket medför en tryckutjämning i mellanörat.
  2. Förhindra att infektioner sprids från nasopharynx till mellanörat.
  3. Avlägsna infektionssekret från mellanörat.
  • Tuba auditiva dysfunktion - Förkylning, tryckskilnnader m.m kan medföra dysfunktion i örontrumpeten vilket kan medföra obehag, ljud framstår som dova. påverkan på balanssinnet och ökad risk för akut mediaotit. Bra film (6:14 min)

Innerörat (auris interna)

• Cochlea (öronsnäckan) - En benhylla och basilarimembranen delar upp insidan av snäckan i två våningar; Scala tympani och scala vestibuli. Scala vestibuli är i förbindelse med det ovala fönstret medan scala tympani är i förbindelsen med runda fönstret.
• Cortis organ - Lokaliserad i öronsnäckan och innefattar de sinnesceller som registrar ljud och för signalerna vidare till hörselnerven (nervus cochlearis) vilken är en gren av kranialnerv VIII.
• [Båggångarna (balansorganet): 90° mellan dem, reagerar på rotation vilket skapar rörelse i båggångarnas endolymfa:
  • Övre: 90° mot de andra
  • Bakre: Riktning ungefär som samma sidas ytteröra, vertikalt och snett bakåt/utåt
  • Laterala: Horisontellt, reagerar på huvudskakning]
• Båggångsampullerna och cupula: Varje båggång har en ampull i vilken cupula sitter. Vid rotation påverkar endolymfans rörelse cupula vilket retar sinnescellerna.
• [Hinnsäckarna, ger information om linjär acceleration och g-kraft
  • Utriculus: Den runda hinnsäcken. Båggångarna startar från utriculus vilket är den struktur som reagerar på horisontell acceleration och ger information om huvudets position i rummet
  • Sacculus: Reagerar på vertikal acceleration och ger information om huvudets position i rummet
  • Otollitorgan: Sitter i utriculus och sacculus. Det är kristaller från dessa som lossnar vid kristallsjuka.]