Anestesiologi > ATLS och SBAR

ATLS & ABCDE

Översikt

Definitioner

Catastrophic bleeding och Cardiac arrest

Airway och cervical spine protection

Breathing

Generellt

[[Under B gäller det att säkerställa tillfredställande ventilation och utbyte av syrgas och koldioxid.]

Titta, Lyssna, Känn

• Inspektion
  • Färg - Cyanos?
  • Andningsfrekvens - Viktigt!
  • Andningsarbete
  • Symmetriska andningsrörelser - Flail chest?
  • Tracheadeviation = tecken på ventilpneumothorax → sätt thoraxdrän
• Perkussion, auskultation – Apikalt och basalt. Sidoskillnader?
• Bronkospasm → Inhalera ventolin
• Fulminant lungödem?
• POX (observera felkällor)
• Kapnometer - Används framförallt på intuberade patienter]

[Åtgärder - Säkerställ adekvat tillförsel av syrgas]

• [Grimma/nästuss (upp till 4l syrgas)]
  • Nästussen stoppas in i ena näsborren men om man har en svalgtub och den är den enda fria luftvägen måste tussen in i svalgtuben. Preoxygenerar endast nasopharynx, när inandningen börjar kommer den första delen av andetaget att innehålla syrgasberikad luft, resten kommer vara vanlig rumsluft, därför ej särskilt effektiv.
• [Mask (5-10 liter)]
  • Preoxygenerar nasopharynx samt ett litet mikroklimat strax utanför näsan. När inandningen börjar kommer först nasopharynxluft att dras in, därefter det syrgasberikade i masken, men en inandning kan ta mer luft än masken och då kommer atmosfärsluft att komma in genom den läckande masken.
• [Mask med reservoar (10-15 liter)]
  • När masken är tömd kommer syrgasberikad luft från den fyllda påsen. Man kan därmed potentiellt få hela inandningen att komma från ett syrgasberikat förråd, därför mer effektivt. Dosera syrgasen så att masken aldrig är tom efter en inandning, därför kan man egentligen inte säga att man bara kan ge 10-15 liter syrgas utan man får anpassa efter patientens inandning.
• Rubens blåsa - Samma princip som syrgasreservoarmasken men det är lättare att få tätt med blåsan. Har ett membran som fungerar som en backventil.
• Respirator - Styr syrgashalten i blodet genom hur mycket syrgas som trycks ned, styr koldioxidhalten i blodet genom ventilationsfrekvens. Man drar inte ner trycket till 0 i slutet på andetaget utan låter det ligga på drygt 5 så att det finns en distenderande volym i lungan som håller den öppen. Detta tryck kallas PEEP.
  • Om patienten faller i saturation trots intubering så kan det bl.a. bero på att tuben ligger fel eller atelektaser. Atelektaser kan åtgärdas genom att öka trycket i respiratorn.
  • Indikationer för intubering:
    • För att skydda luftvägen från aspiration, stor risk vid t ex ileus. Man kuffar upp en ballong som gör att slem eller kräk inte kan rinna ner i trachea. V-sond kan användas för att suga upp maginnehåll innan intuberingen (V-sonden får ibland sitta kvar)
    • För att kunna ventilera med höga tryck, t ex vid laparoskopi när man blåser upp ett högt tryck i buken.
    • Vid långa ingrepp där spontanventilation inte kan upprätthållas
• Larynxmask - En mask som går in i munnen och lägger sig mot epiglottis. Den håller fri luftväg och ser till att luft går ner i trachea och inte esofagus. Skyddar dock inte lika bra mot aspiration och kan inte handskas med så höga luftvägstryck. Är egentligen gjord för att patienten ska kunna andas själv genom den. Patienten kan ha en sådan tills han/hon vaknar och rycka ut den själv. Kan också användas som en brygga till något annat, vid ”can’t intubate, can’t ventilate”.

Övriga potentiella åtgärder

• Ventolin eller combivent via nebulisator till obstruktiva patienter
• BiPAP (Bilevel Positive Airway Pressure) till KOL-patienter där läkemedel ej har tillfredställande effekt

Utvärdera

• Utvärdera given syrgas efter en minut. Om POX inte stiger så byt åtgärd.
• Viktigt att räkna på att säkerställa att syrgasen räcker. Räkna på hur stort flödet är och hur mycket syrgas som finns i syrgastuben

Circulation

Disability – neurologi

Exposure

Vidare läsning