Läs Nyheter

Anestesiologi > Diffusion, blodgas och syra-basbalans

Blodgas

Intro

Viktiga parametrar/begrepp

  • pH är ett logaritmiskt mått på aktiviteten av vätejoner i en lösning dvs -log(H+). [H+] = 40 nmolar = 4 x 10-8 mol/l → -log(4 x 10-8) ≈ 7,40 = pH
    • Om pH varierar 6,75-7,75 så varierar [H+] 180-18 nmol/l
  • Normalt pH i arteriell blod är 7,35-7,45 (venöst 0,04 lägre) - Intracellulärt är pH något lägre (ca 7,0)
  • En process som sänker pH kallas för acidos och en en process som höjer pH kallas för alkalos. Det är viktigt att separera dessa begrepp från acidemi och alkalemi då en person till exempel kan ha en kompenserad acidos med ett normalt pH (dvs ingen acidemi).
  • Förändringar i pH påverkar enzymers funktion och därmed även cellulärfunktion
  • Kroppen reglerar pH genom buffertsystem och kompensationsmekansimer

pCO2

  • Ventilationsparameter - pCO2 är ett mått på balansen mellan cellulär produktion av CO2 och mängden CO2 som försvinner genom utandningsluften, dvs ett mått på respiratorisk reglering av pH
  • Referensintervall (arteriell blodgas), skiljer dock bara ca 1 kPa mellan venöst och arteriellt blod
    • Kvinnor: 4,3-6,0
    • Män: 4,7-6,4
  • Påverkar pH inom minuter - CO2 passerar väldigt lätt över cellulära membran vilket gör att koncentrationsförändringar väldigt snabbt kan påverka både extracellulärt och intracellulärt pH
  • Endtidalt koldioxid (EtCO2) - Koldioxidhalten vid slutet av en utandning (endtidal) motsvarar koldioxidhalten i alveolerna. EtCO2 stiger vid hypoventilation och stegrad metabolism (stress). EtCO2 sjunker vid hyperventilation, minskad perifer genomblödning och hypotermi. En snabb minskning ses vid lungembolisering eller hjärtstopp.
  • Kapnometer – Mäter koldioxidhalten i utandningsluften via en tub i svalget och används framförallt på intuberade patienter. Den uppmätta koldioxidhalten kommer att öka från det att utandningen startar och sedan hamna i en platåfas innan den går ner igen.

pO2

  • Syrgastrycket påverkar hemoglobinets mättnadsgrad.
  • Referensintervall: 11-14 kPa
  • [Hypoxemi - Sänkt partialtryck syrgas i blodet, pO2 < 8 kPa. Vid hypoxemi sjunker syremättnaden till < 90% vilket ger klinisk relevant försämring av kroppens förmåga att syresätta vävnader.
  • Hypoxi - Ospecifikt syrebrist i kroppens vävnader. Kan orsakas av flera olika faktorer:]
  • Syrgas diffunderar sämre än koldioxid över cellulära membran vilket gör att pO2 påverkas kraftigare än pCO2 vid försämrad lungfunktion.

Syrgasmättnad (saturation, SaO2)

  • Mått på syrgastillgången i blodet dvs hur stor andel av hemoglobinet som har bundit O2
  • Referensintervall: 95-99%
  • För att avgöra huruvida en patient är tillräckligt ventilerad krävs blodgas med pO2 och pCO2
  • Pulsoximeter (POX) - Noninvasiv metod som använder genomlysning av en kroppsdel (örsnibb/finger) för att räkna ut puls och syrgasmättnad på artärsidan. Metoden kräver en detekterbar puls, därför fungerar inte POX på väldigt hypotona eller kärlkonstrigerade patienter. Man får ett procenttal som talar om hur stor andel av hemoglobin som bär på syrgas. Felkällor:
    • Lågt Hb ger högt POX men ändå för låg syretransport
    • CO - Pulsoxometer kan inte avgöra skillnad mellan CO och O2 vilket kan vara lömskt vid kolmonoxidförgiftning
    • Nagellack
    • Sensorn sitter fel

Standardbikarbonat, HCO3-

  • HCO3-, eller standardbikarbonat, är den jon som kroppen huvudsakligen använder för att kompensera för ökningar eller förluster av Cl-. HCO3- är ett bra mått på primärt metabola förändringar, där en ökning indikerar en metabol alkalos och sänkning en metabol acidos.
  • Referensintervall: 22-27 mmol/l
  • Kan mätas venöst (1-2 mmol/L lägre)

Basöverskott (base excess)

  • Används ofta istället för standardbikarbonat och är ett beräknat mått på den totala förskjutningen av kroppens normala syra-bas status. Den inbegriper på så sätt förskjutningar i SID och koncentrationen av svaga syror.
  • Referensintervall: ±3 mmol/l
  • Kan mätas venöst (1-2 mmol/L lägre)

Laktat

  • [Laktat är en organisk stark anjon som ökar i kroppen vid anaerob metabolism vilket sker vid t.ex. global hypoxi och/eller systemisk hypoerfusion.] Ökat laktat ses framförallt vid allvarliga tillstånd med systemisk påverkan såsom chock (systemisk hypoperfusion), leversvikt (laktat metaboliseras i levern) eller förgiftning.
    • Ökning av laktat kan även ha en lokal orsak som till exempel tarmischemi eller genomgången tunntarmsoperation (short bowel syndrome).
  • Laktat är fullständigt deprotoniserat och en ökning av laktat leder till en proportionerlig minsking av SID och BE.

Anjongap

  • Anjongap är ett beräknat värde som används framförallt som vidareutredning vid en primär metabol acidos. Fysiologiska principer gör att laddningen av katjoner (+) och anjoner (-) i kroppen måste ta ut varandra. Eftersom Na+, Cl- och HCO3– är mycket vanligare än andra joner och lätt kan mätas är med dessa som utgångspunkt man beräknar anjongap. Anjongap definieras som övriga anjoner minus övriga katjoner enligt:
  • Na+ + övriga katjoner = Cl- + HCO3– + övriga anjoner →
  • Na+ - (Cl- och HCO3–) = övriga anjoner - övriga katjoner = anjongap
  • Ett normalt anjongap varierar mellan 10-14 (medel = 141 – 105 – 24 = 12) men det beror på typ och modell på mätinstrumentet för blodgasen. Vid förhöjt anjongap är det sannolikt att det förekommer ökad mängd av en stark ”alternativ” anjon som till exempel förhöjd koncentration av laktat vid sepsis eller acetoacetat vid en ketoacidos . Om anjongap är normalt bör det bero på en ökad koncentration Cl- och acidemin benämns således som hyperkloremisk acidos. Anjongap används alltmer sällan och har i stort blivit ersatt av SID och relaterade beräkningar.

Att tolka en blodgas

Förenklad blodgasanalys (ROME)

Vidare läsning

Detta är ett avsnitt ur Hypocampus läs mer...

Klicka här för mer info...
Generated: 2019-10-26 03:54:12 Uri: Kirurgi/Anestesiologi/Diffusion__blodgas_och_syra-basbalans/Blodgas Filename: Viktiga_parametrar_begrepp.html ChapterId: 1264 SectionId: ChapterGroupId: 2527