Anestesiologi > Generell anestesi

Generell anestesi (narkos)

Definitioner

Stadier vid generell anestesi

Risker vid generell anestesi

Awareness

Premedicinering

Postmedicinering

Medvetslöshet

• Medvetslöshet ≠ sömn, man drömmer t.ex. inte
• Vid medvetslöshet upplever man inte smärta med medvetandet, men kan fortfarande få kroppsliga reaktioner på smärta, t.ex. puls- och blodtrycksstegring, svettning och hyperventilation.
• Tänk på RLS 4-7 – Man kan ha smärtbetingad rörelse även under medvetslöshet. Därför kan man behöva även muskelrelaxation så kirurgen får arbetsro.
• Om man inte söver tillräckligt djupt kan man riskera awareness
• Vid medvetslöshet:
  • Ingen blinkreflex
  • Små, centrerade pupiller
  • Ändrat andningsmönster, ev. apné
  • Sänkt muskeltonus
  • Torr, varm hud (p.g.a. minskad sympatikus)
  • Blodtryckssänkning
  • Stabil hjärtfrekvens
• Medvetslöshet kan uppnås med antingen intravenösa eller inhalationsläkemedel (se nedan)
  • Synergieffekter - Vid endast inhalation eller endast iv-anestesimedel behövs stora doser för bra effekt vilket också medför mycket biverkningar. Höga doser ger påverkan på autonoma nervsystemet med påverkan på hjärtat (bradykardi) och hypotension samt påverkan på CNS med epileptiska anfall. För att undvika höga doser och biverkningar kombineras ofta olika läkemedel med synergistiska effekter.
• Alla narkospreparat utom lustgas och Ketalar^® ger lätt acidos p.g.a. minskad koldioxid- och hypoxi-drive.

Intravenösa läkemedel

Inhalationsmedel

Analgesi under narkos

Muskelrelaxantia

Blodtryckshöjande preparat

Intubering

Rapid Sequence induction (RSI)

Exempel på tillvägagångssätt vid generell anestesi

Vidare läsning