Bröstkirurgi > Bröstets anatomi & fysiologi

Bröstets anatomi & Fysiologi

Introduktion

Bröstets anatomi

Bröstens utveckling

Brösten utvecklas från mammarlisten. Stora delar tillbakabildas under fosterlivet; kvar blir två bröst.

Under puberteten, med start något år innan menarche, förstoras vanligen kvinnans bröst, delvis pga ökad körtelutveckling men framförallt på grund av ökad fettdeponering. Areolae och bröstvårtor förstoras också. Bröstens storlek och form bestäms av genetiska, etniska och dietära faktorer. Utvecklingen beror på förändrade mängder av framförallt östrogen (ger förlängning och förgrening av bröstkörtlarna), progesteron (bindväven) och prolaktin, för vilka det finns receptorer i brösten. Bröstutvecklingen är också beroende av GF och IGF-1, kortisol, tyroxin, EGF, TGF-α och VEGF.

Mjölkgångar (lactiferous ducts) ger under pubertetsutvecklingen upphov till 15-20 lobuli av mammarkörtel, som utgör parenkymet i mammarkörteln. Dessa tömmer sig i en mjölkgång, som i sin tur tömmer sig i lactiferous sinus. I den ammande modern ansamlas här droppar av mjölk, som när barnet börjar suga pressas ut genom att areolan pressas ihop.

Vid graviditet och amning utvecklas gångar och körtlar ytterligare, medan mängden fett och bindväv minskar (typ 4-bröst). Detta under inflytande av östrogen, progesteron, prolaktin, GH, IGF-1, glukokortikoider och VEGF. Efter att kvinnan slutar amma återgår bröstet till typ 3.