Kärlkirurgi > Diverse kärlkirurgiska diagnoser

Karotisstenos

Översikt

Etiologi

Patofysiologi

Riskfaktorer

Symptom och kliniska fynd

Diagnostik

Behandling

Generellt

• Behandlingen syftar till att minska risk för stroke samt att minska fortsatt stenosutveckling
• I Sverige behandlas nästan alla asymptomatiska patienter med livsstilsförändring + läkemedel då operationsrisken anses större än nyttan. Ser dock annorlunda ut i t.ex. USA.
• Symptomatiska patienter (cerebrala embolier) med över 70% stenosgrad behandlas i regel kirurgiskt. Signifikant förträgning (>50%) kombinerat med TIA/amaurosis fugax/annan cerebrovaskulär händelse i carotis område är indikation för operation.

Läkemedelbehandling och livsstilsförändring (alla)

• Livsstilsförändringar - Informera patienten om vikten av rökstopp, fysisk aktivitet och bra kosthållning
• Trombocythämmare - Alla bör sättas på ASA alt. klopidogrel
• Statiner och blodtryckssänkande vid behov (följ normala riktlinjer)
• Ovan gäller även vid operation

Kirurgisk behandling

• Indikationer: (förändras inte sällan, kolla lokala guidelines)
  • Symtomatiska patienter med stenos > 50 %
  • [Asymtomatiska patienter < 75 år med stenos på > 70 %]
• Vanligtvis görs karotisendartärektomi (CEA) med eller utan shunt. Vid lokalanestesi använder man shunt under ingreppet om man får symptom på kontralaterala sidan efter att blodflödet har stängts.
• [Patienter med symptomgivande karotisstenos ska utredas och behandlas skyndsamt. Doppler inom 24h, operation bör om påvisad stenos ske efter 48 timmar och senast inom 2 veckor. Risken för ny stroke är störst i det initiala skedet varför man vill behandla tidigt, samtidig har det visat sig att operation inom de första 48 timmarna innebär en ökad risk för komplikationer, varför man vill avvakta initialt.
• Efter framgångsrik operation är risken för ny stroke 0,5-3% per år. Utan op ca 15%.]

Komplikationer

Vidare läsning