Onkologi > Onkologisk behandling

Medicinsk cancerbehandling

Cytostatika

Verkningsmekanism

• Cytostatika kan ses som ”strålning på burk” - Skadar DNA, dvs samma biologiska mekanism som strålbehandling
• Vid en given dos cytostatika dödas en fraktion av cellerna, Inte en viss mängd celler, t.ex. 90 %
• Om 10 % är kvar är inte patienten botad → Nästa dos slår ut 90 % av dessa 10 % osv.
• Genom fraktionerad behandling minskar antalet tumörceller exponentiellt. Mellan varje behandlingscykel återhämtar sig både tumörceller och friska celler men friska celler i betydligt högre grad.
• I bästa fall kan fraktionerad behandling på så sätt få ner tumörcellerna till noll, eller nästan noll så att immunsystemet kan ta hand om resten samtidigt som påverkan på friska celler minimeras.
• Mycket påfrestande för patienten och i de flesta fall avslutar patienten behandlingen → Om det är för tidigt kan tumören åter växa till → Kliniskt recidiv (70-80 %)
• Olika tumörer har olika känslighet för cytostatikabehandling. Tumörer som har snabb proliferation är mycket känsliga, exempelvis Burkitts lymfom, choriocarcinom osv. Vad gäller de stora tumörtyperna såsom bröst- och koloncancer kan de i princip aldrig botas med cytostatikabehandling.

Dosering

• Cytostatika doseras baserat på kroppsarea, borde troligen vara individanpassat istället med fokus på normalvävnadsrespons.
• Ges i kurer (motsvarar fraktionering vid strålbehandling) för att:
  • [Cellerna är inte lika känsliga för cytostatika under hela cellcykeln. Chansen att döda alla cancerceller ökar vid upprepade administreringstillfällen]
  • [Normalvävnaden ska hinna återhämta sig mellan behandlingarna.]

Angreppspunkter och preparat

• Alkylerande medel och platinaföreningar
  • Direkt påverkan på DNA
  • T.ex. cyklofosfamid
• Topoisomerashämmare
  • Hämmar transkritpion och replikation
  • T.ex. antracykliner – mycket effektiva mot bröstcancer (förstahandspreparat)
• Antimetaboliter
  • "Falska byggstenar" hindrar uppbyggnad av DNA eller gör DNA ostabilt
  • T.ex. metotrexat
• Mitoshämmare
  • Påverkar mikrotubuli och förhindrar därmed mitos
  • T.ex. taxaner, också mycket effektiva mot bröstcancer (andrahandspreparat)
• Övriga cytostatika
  • T.ex. antibiotika som bleomycin

Indikationer

• Doseringsintervall och styrka bestäms i första hand av biverkningar, särskilt benmärgsdepression

[Akuta cytostatikabiverkningar]

Sena cytostatikabiverkningar

• Sekundär malignitet
• Infertilitet - man sparar ägg eller spermier om man inte redan har barn
• Osteopeni
• Kardiomyopati
• Nefrotoxicitet
• Neurotoxicitet med perifer sensorimotorisk påverkan
• Encefalopati och septisk meningit - ovanliga

Cytostatikaresistens

• Repopulation – Proliferationen är snabbare än antalet celler som dör per fraktionering
• Selektion – Heterogenitet i tumörpopulationen gör detta möjligt
• Transport till celler - Cytostatikan når inte målet
• Transport in i celler – Vissa tumörceller tar inte in de droger som de badar i
• Transport ut ur celler – Vissa tumörceller utvecklar en förmåga att göra sig av med toxiska produkter
• Systemisk farmakokinetik
• Tumörcellens detoxifikation – Tumörceller kan metabolisera olika droger olika snabbt
• Störd apoptos

Endokrina läkemedel

Biologiska läkemedel

Medicinsk onkologisk terapi under utveckling

Smärtbehandling vid cancer