Urologi > Grundläggande urologi

Anatomi & blåskontroll

Översikt

Anatomi

Blåskontroll

1. Lagringsfasen
   • Signaler går från blåsan till pons, som signalerar tillbaka att sfinktern ska kontrahera och detrusorn slappna av
   • [Noradrenerg signalering (sympatikus) till detrusorns beta-3-receptorer får detrusorna att slappna av] ([beta-3-receptorer finns även i hjärnan, fettvävnad och gastrointestinalkanalen]).
   • Alfa-receptorer i glatt muskulatur i uretra aktiveras och därmed hindrar utflöde
2. När blåsan är tillräckligt full så skickas signal till cortex som signalerar att det är dags att uppsöka bekvämlighetsinrättning
3. Hjärnan signalerar tillbaka att det inte passar just nu
4. Tömningsfasen
   • Vid lämplig tidpunkt signalerar cortex att det är OK att släppa på trycket
   • Pons skickar signal att slappna av sfinktern och kontrahera detrusorn
   • [Acetylkolin-stimulering (parasympatikus) av muskarinreceptorer får detrusorn att kontrahera].[Muskarinreceptorer finns även i hjärnan, ögonen, spottkörtlarna, hjärtat och gastrointestinalkanalen]).

Centrala nervsystemet

• Cortex – Viljemässig styrning
• Basala ganglier(PAG och gyrus cinguli anterior) – Moderering av afferenta signaler och motorkontroll
• Pons med pontina miktionscentret - Koordination av miktionsreflex
• Sakrala miktionscentret - Kärnor till motorneuron och interneuron som kan processa och inhibera signaler

Perifera nervsystemet

• [Detrusorn styrs av parasympatiska nn. splanchnici pelvici (ACh_m) (tömningsfasen) och sympatiska n. hypogastricus (lagringsfasen)]
• Volontär sfinkter (m. sphincter urethrae): styrs av n. pudendus (ACh_n). Denna ligger kaudalt om prostata.

Film som utförligt beskriver blåskontrollens fysiologi (16:26 min)

Skador som påverkar miktionsförmågan