Neurologi > Lumbalpunktion och neuroradiologi
Neuroradiologi
Generellt
MR används och utvecklas mest inom neuroradiologin. Hjärnan är speciellt väl lämpad för MR då den oftast saknar rörelseartefakter och består av mjukdelar som normalt inte laddar jodbaserat kontrastmedel, som används vid DT. Tekniken används utan eller med kontrastmedel som oftast är gadoliniumbaserat och kan därmed identifiera flertalet tumörer men även monitorera t.ex MS, kartlägga missbildningar, identifiera orsaker till epilepsi och andra typer av skador/patologi. MR används också för exakt positionering inför strålknivsbehandling. Förutom vanliga T1, T2 och protondensitetsbilder används inom neuroradiologin ett antal andra tekniker. De flesta av dessa är överkurs men viktiga tekniker som kan vara värda att känna till är MR-diffusion (detekterar tidigt infarkter) och MR-angiografi (som möjliggör angio utan iv kontrastmedel). MR-angiografi används i först hand på samma sätt som DT-perfusion, dvs för att kartlägga kärl, t.ex missbildningar, fistlar aneurysm. Oftast används en teknik (Time of Flight, TOF) som inte kräver kontrastmedel. fMRI kartlägger aktivitet i hjärnan. Kan användas för att identifiera var (höger eller vänster) t.ex. språkcentrum sitter inför kirurgi.