Neurologi > Ryggmärgsskador

Ryggmärgsskador och -sjukdom

Anatomi

Etiologi

Patofysiologi

Symptom och kliniska fynd

Diagnostik

Trauma

Neurogen chock

• Vid hög traumatisk skada kan sympatikusavbrott ske, vilket leder till defekt blodtrycksreglering och ett blockerat blodtrycksförsvar
• Symtomen blir låg puls och lågt blodtryck (<90 mmHg)
• Patienten är varm, torr och rosig då perifer vasokonstriktion och svettning inte kan äga rum
• Behandla med sänkt huvudända och ev. noradrenalin

Blödningschock

• Vid multitrauma kan omfattande blödning också ske, vilket kan ge en hypovolem chock.
• Blodtrycksreglering är intakt och symtomen blir som bekant hög puls, lågt blodtryck, takykardi, blekhet, perifer kyla och kallsvettighet.

Spinal chock

• [Etiologi
  • Uppstår efter kraftigt trauma, ryggmärgen trycks ihop under ett ögonblick och all kommunikation avstannar, både motorik, sensorik och autonoma system.]
• [Symptom
  • Slapp pares
  • Areflexi
  • Hypotoni
  • Bradykardi
  • Hypotermi
  • Tarm- och blåsatoni]
• Handläggning
  • Immobilisering av skelettskadan - immobilisera nacke och hela ryggraden
  • Viktigt att omgående avlasta urinblåsan
  • Benmätning - uttalade pareser och bristfällig belastning av skelettet leder till osteopeni, vilket kan leda till mjukdelsförkalkningar samt kalkutfällning i urinvägarna som kan ge UVI
  • MR bekräftar diagnos
• Prognos
  • Efter några veckor släpper den spinala chocken och övergår långsamt i neuronal överaktivitet -> spasticitet, hyperreflexi mm

Behandling

Akut omhändertagande

Enligt ATLS:

• Airway
• Breathing
• Circulation
• Dissability – Ortopederna kommer in ganska sent i processen, ABC måste frias innan man kan undersöka D! Tänk att patienten är instabil tills motsatsen är bevisad. Viktigt att ej förvärra skadan:
  • Instabilitet – Halskrage och spine board. Spine board är ett transportmedel, det skall avvecklas när patienten har lagts i rätt säng då det kan ge trycksår efter några timmar. En spine board stabiliserar inte patienten mer än en vanlig säng.
  • Neurologi – Förebygga neurologiska skador genom ABC och syrgas.
• Exposure

Akut undersökning

• Anamnes – Från ambulanspersonal och från patienten själv om denne är vaken.
• Status:
  • Lokalstatus – Smärta, ömhet, hematom i rygg och nacke?
  • Grov neurologi – Motorik och känsel. Per rectum: utförs av antingen kirurg eller ortoped. Kirurger tittar efter blod osv, ortopeder bedömer sfinktertonus och perianal känsel. Ibland kan sfinktertonus/perianal känsel vara det enda som är kvar hos en paraplegisk patient, mycket viktigt för handläggningen.
  • Planklyft – Utförs av 4+1 personer (en vid huvudet som styr och räknar).
  • Log-roll
  • Om vaken patient: lyft huvudet och försök rotera 45 grader åt vardera håll. Om smärtfritt, ingen halsryggskada. Skadar man ryggen får man muskelspasm vilket gör väldigt ont.

Åtgärder vid akut ryggmärgsskada

• KAD
• Antidekubitusprofylax – Patienten kanske inte har någon känsel och märker inte av när liggsår utvecklas.
• Eventuellt akut operativ dekompression – Bestäm neurologisk nivå. Viktigt att vara snabb vid inkomplett pares eller vid successivt progredierande pares pga att det då finns möjlighet att rädda patienten. Är patienten helt paraplegisk behöver man inte ha lika bråttom. Känsligt för dålig blodförsörjning. Behöver inte vara en särskilt uttalad fraktur.
• Steroider i högdos? Minskar svullnad och förbättrar neurologin. Ge 30 mg/kg på 15 min, därefter 5,4 mg/kg/h under 23 timmar. Ej bevisad effekt, används ej längre på ryggmärgsskador i Sverige.

Rehabilitering

Behövs ett helt team, framförallt vid traumatiska skador: (neurolog, neurokirurg, rehabläkare, urolog, ortoped, sjukgymnast, psykolog, arbetsterapeut)

• Uppnå maximal självständighet
• Bevara, träna, utnyttja och utveckla kvarvarande funktion.
• Förebygga och behandla komplikationer
• Alternativa strategier
• Socialt och psykologiskt stöd. Ge kunskap.

Autonoma funktioner

Smärta

Trycksår/liggsår

Infektioner