Pediatriska Neurologiska & genetiska syndrom > Epilepsi hos barn

Epilepsi

Översikt

Definitioner

Epidemiologi

Etiologi

Klassifikation

Symptom och kliniska fynd

Fokala anfall utan medvetandesänkning

Fokala anfall med medvetandesänkning

Generaliserade anfall

Diagnostik

Generellt

• [För att ställa diagnosen epilepsi krävs att något av följande kriterier uppfylls:
  1. Minst två oprovocerade epileptiska anfall med > 24h mellanrum
  2. Ett anfall med samma risk för återupprepning som efter 2 oprovocerade anfall (ex. bakomliggande fokalitet med ep-aktivitet på EEG)
  3. Epileptiskt syndrom]
• Medvetanderubbningsattacker är ett vanligt problem, hos cirka 3 % av alla som söker akut på sjukhus respektive cirka 6 % av dem som läggs in är orsaken en eller flera attacker av medvetslöshet. I över 2/3 av fallen beror detta på någondera av följande diagnoser:
  • Synkope (ffa konvulsivt syncope)
  • Epileptiska anfall
  • Psykiatrisk sjukdom (PNES)
• Epilepsidiagnostisk i korthet
  1. Anamnes och vittnesbeskrivning för att avgöra om det är epilepsi eller annan differentialdiagnos
  2. Avgör om det är ett oprovocerat eller akutsymptomatiskt anfall
  3. Utredning med EEG och neuroradiologi (MR eller DT) - Framförallt akutsymptomatiska och fokala anfall som utreds med MR.

Anamnes och vittnesbeskrivning

• Förstagångsanfall?
• Situations- eller lägesberoende?
• Initiala symptom och beteende?
• Förlust av postural tonus? Handlöst fall eller segnar personen ner?
• Föreligger någon form av kramper? Hur ser de ut och när i förloppet uppträder det?
• Hur lång är durationen (ofta svårbedömt) och hur snabb är återhämtningen?

Akut utredning

• ABC - Vid pågående anfall. Luftväg, andning och cirkulation (se → ABCDE).
• Somatiskt och neurologiskt status - Lyssna på hjärta och lungor, blodtryck, lokalstatus (t.ex. trauma, tungbett etc) och temp. Hög feber ska betraktas som bakteriell meningit → Blododla, LP och antibiotika
• EKG
• Labscreening: p-glukos samt el- och leverstatus
• Akut DT-hjärna - DT görs framförallt vid ålder > 40, tecken på trauma, utdragna postikala förlopp med huvudvärk och/eller metvetandepåverkan, feber, malignitetsmisstanke eller misstanke om cerebrovaskulär lesion
• Om misstanke om att det rör sig om ett akutsymptomatiskt epileptiskt anfall ska man utreda och behandla den utlösande faktorn samt beroende på klinisk misstanke görs fortsatt utredning med t.ex. akut-CT, infektionsutredning (ta gärna laktat, misstänk infektion och gör LP om patienten är medvetande)

Poliklinisk uppföljning

• Akutsymptomatiskt anfall - Ifall orsaken åtgärdas behövs ingen vidare utredning
• Oprovocerat förstagångsanfall
  • MR hjärna eller DT med kontrast
    • Tumörer
    • Missbildningar
    • Kärlmissbildningar - Cavernösa hemangiom, AVM och fistlar
    • Glioser - Ärr efter gamla parenkymskador eller del i missbildning
  • EEG
  • Remittera till neurolog
• Efter anfall hos patient med känd epilepsi
  • Se över läkemedelsbehandling i samråd med behandlande läkare
• Vid utredning av terapiresistent epilepsi görs MR inför en eventuell operation. MR görs då enligt ett speciellt epilepsiprotokoll som huvudsakligen inriktar sig mot temporalloberna, oftast hippocampus. Hippocampusatrofi är det vanligaste i den här gruppen.

  Footnotes

  1. ^{^} http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Temaartikel/2018/05/Utredning-av-epileptiska-anfall-och-misstankt-epilepsi/

Differentialdiagnoser

Behandling

Epilepsi och preventivmedel, graviditet och amning

Utsättande av antiepileptisk behandling

Biverkningar av antiepileptika

Körkortsregler

Komplikationer

Prognos

Vidare läsning