HypocampusPediatriska Neurologiska & genetiska syndrom > Epilepsi hos barn
Epilepsi
Översikt
Definitioner
Epidemiologi
Etiologi
Klassifikation
Symptom och kliniska fynd
Fokala anfall utan medvetandesänkning
Fokala anfall med medvetandesänkning
Generaliserade anfall
Diagnostik
Differentialdiagnoser
- Synkope – Vasovagal, ortostatisk eller kardiell. Den sistnämnda är den allvarligaste diffdiagnosen.
- Metabol påverkan:
- Hypo-/hyperglykemi. Ett epileptiskt anfall kan också uppstå sekundärt till detta, då handlar det om ett akutsymptomatiskt epileptiskt anfall.
- Svår sjukdom med påverkan på lever- eller njurfunktion eller elektrolytbalans. Detta kan ge myoklonier.
- Neurologiska sjukdomar – Fokal cerebral ischemi (TIA, migrän) eller narkolepsi (kataplexi, hypersomni).
- Psykiatriska sjukdomar – Panikångestattacker eller somatoforma och dissociativa syndrom med epilepsiliknande anfall
- Konvulsiv synkope
- Ofta (ej alltid!) inledande vagala symptom i form av illamående, svettning, matthet, tomhetskänsla i huvudet och svartnande för ögonen pga retinal ischemi.
- Alltid förlust av postural tonus, ofta successivt. Detta skiljer sig väldigt tydligt från GTKA som börjar med en tonisk fas.
- Ofta mycket kort duration.
- Myoklona ryckningar eller tonisk kramp föregås av medvetandeförlust. Det är inte förrän det uppstår syrebrist i hjärnan som ryckningarna uppstår.
- Ofta orienterade vid uppvaknande, men trötthet, huvudvärk och illamående är inte ovanligt.
- Psykogena icke-epileptiska anfall (PNES) - Kan påminna om toniska-kloniska anfall. Ofta varierande symptomatologi och dramatiska. Kramperna är ofta okoordinerade, asymmetriska och opistotonus kan förekomma. Syresätter sig ofta väl. Dessa anfall är fluktuerande och kan vara mycket långdragna. Misstänk PNES då:
- Assymetriska kramper
- Fluktuerande förlopp
- Patienten kniper med ögonen
- Ingen anfallsaktivitet på EEG
- Lång duration
- Terapiresistent alt. försämring av antiepileptika
Kardiell synkope är den allvarligaste differentialdiagnosen och skall uteslutas