Pediatriska Neurologiska & genetiska syndrom > Epilepsi hos barn
Epilepsi
Översikt
Definitioner
Epidemiologi
Etiologi
Klassifikation
Klassifikation av epileptiska anfall[1]
- Fokala/partiella anfall – Lokal anfallsstart
- Fokala anfall utan medvetandestörning (hette tidigare enkla anfall)
- Fokala anfall med medvetandestörning (hette tidigare komplexa anfall)
- Motoriskt / Icke-motoriskt
- Icke-motoriska inkluderar t.ex. beteendeavbrott, kognitiva-, emotionella och/eller sensoriska symptom
- Fokalt till bilateralt toniskt-kloniskt anfall (tidigare sekundärgeneraliserat)
- Generaliserade anfall (generaliserad start) – Sprids bilateralt symmetriskt. På EEG ser man att den epileptiforma aktiviteten startar samtidigt i alla elektroder. Dessa är de klassiska ”grand mal”.
- Motoriska:
- Tonisk-kloniska anfall, myokloniska anfall, kloniska anfall, toniska anfall, atoniska anfall
- Icke-motoriska - Absenser
- Typiskt, atypiskt, myoklon, ögonlocksmyoklonier
- Motoriska:
- Oklassificerade epileptiska anfall
Klassifikation av epilepsityp
Vid klassificiering av patientens sjukdom (epilepsityp) vägs anfallstyper samt underliggande etiologisk orsak in i bedömningen.
- Fokal
- Generaliserad
- Generaliserad och fokal
- Okänd typ
Klassifikation av epileptiska syndrom
- Lokalisationsrelaterade epilepsier och syndrom (fokalt ursprung)
- Genetisk epilepsi (tidigare kallad idiopatisk) – Ingen strukturell patologi och det kan finnas en familjär anhopning
- Strukturell/metabol epilepsi (tidigare kallad symptomatisk epilepsi) – Etiologi finns
- Epilepsi av okänd orsak (tidigare kallad kryptogen epilepsi)
- Generaliserade epilepsier
- Idiopatiska – Tydlig familjär anhopning och åldersrelaterad debut:
- Absensepilepsi i barndomen
- Juvenil absensepilepsi
- Juvenil myoklonisk epilepsi
- Epilepsi med generaliserade tonisk-kloniska anfall vid uppvaknandet
- Kryptogena eller symptomatiska
- Symptomatiska
- Idiopatiska – Tydlig familjär anhopning och åldersrelaterad debut:
- Svårklassificerade