Radiologi > Specifika avbildningstekniker

Neuroradiologi

Generellt

DT-hjärna

Översikt

DT-bilder pratar man om hur kontrasten i bilden är. Hur kontrasten i bilden är beror på stråldos, jodkontrast och attenueringen; graden av strålabsorbtion. Olika typer av vävnader absorberar röntgenstrålarna olika, vilket gör att en viss vävnad genererar en viss färg på DT.

Högt attenuerande vävnader, tex ben, kalk, färskt blod och kontrastmedel blir vitt på DT, medan lågt attenuerande vävnader såsom vatten och fett blir svart. Vid en DT-hjärna kommer den tätare grå substansen (cellkärnorna) att bli ljusare grå, medan den myeliniserade vita substansen att blir mörkare grå.

Jodkontrast används för att öka kontrasten mellan normal och patologisk vävnad. Vid en skada på blod-hjärn-barriären (BBB) eller avsaknad av BBB kommer jodkontrast att läcka från blodbanan till hjärnparenkymet, och på så vis kan tex tumörer urskiljas med DT. Man kan även påvisa kärl och ev. kärlanormalier.

Viktigt att veta är att en normal hjärna inte laddar kontrast eftersom en intakt BBB fungerar som ett skydd.

Fördelar

  • Lättillgängligt
  • Snabb
  • Rekonstruktion med flera algoritmer - tex så att ben syns mer
  • Reformation i flera plan - för att lättare urskilja hjärnparenkymet
  • Bra framställning av vissa strukturer och patologi
    • Kortikalt ben - missbildningar, frakturer, destruktioner
    • Förkalkningar
    • Ödem
    • Färskt blod
    • Skada på blod-hjärnbarriären - Kontrastuppladdande tumör
    • Kärl (DT-angio)

Nackdelar

  • Benartefakter - strukturer som ligger nära skallbasen och i bakre skallgropen kan ej urskiljas bra
  • Röntgestrålning - till exempel kan strålning mot orbita påverka linsen och leda till katarakt
  • Kontrastmedel
    • CIN: kontrastmedelinducerad nefropati
    • Överkänslighet och allergisk reaktion, ovanligt men förekommer

Strokelarm

  • DT-hjärna utan kontrast: Här kan blödning uteslutas. Vid en blödning skulle gränsen mellan vit och grå substans vara diffus, samt att ett eventuellt ödem kring blödningen skulle kunna påvisas
  • DT-angiografi: För att visualisera kärlträdet i hjärnan ges kontrastmedel iv.
    • Infarktlokalisation?
    • Manifest infarkt?
  • DT-perfusion: följer kontrastmedlets passage i hjärnan. Kan efteråt mäta
    • CBF - cerebralt blodflöde. Här kan penumbran, de delar av parenkymet kring en infarkt som förtfarande går att rädda, visualiseras
    • MTT (mean transit time) - tiden det tar för blodet att cirkulera igenom hjärnan
    • CBV - cerebral blodvolym

MR-hjärna

MR-perfusion

fMRI

Digital subtraktionsangiografi - DSA

Detta är ett avsnitt ur Hypocampus läs mer...

Klicka här för mer info...

Generated: 2019-10-26 03:54:12 Uri: Radiologi/Radiologi/Specifika_avbildningstekniker/Neuroradiologi Filename: DT-hjarna.html ChapterId: 1336 SectionId: ChapterGroupId: 166